- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 /
72

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid kraterns rand. X+

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

ingifva denne det lifligaste intresse, såväl för
anstalten sjelf och de med dess ändamål i sammanhang
stående ämnen, som för hans, förevisarens, egen
snillrika personlighet, och "nu, genom enskild
skrifvelse till konungen, varmt anbefallt Melloni
och hans plan.

Huru helst härmed nu må förhålla sig:
förslagsställaren utnämndes till föreståndare för det
blifvande observatoriets, med en aflöning af. hundra
dukater i månaden och uppdrag att i Paris beställa de
nödiga instrumenten samt derjämte utarbeta grunddragen
till en historik öfver vulkanen. Byggnadsarbetet
anförtroddes åt arkitekten Gaetano Fazzini,
som uppgjort plan och kostnadsförslag dertill;
den summa, som nedlades å företaget, besteg sig,
vid dettas fullbordande 1847,. till tre hundra tusen
francs. Observatoriet är beläget å sjelfva sluttningen
af berget, halfvägs frän dess topp, och dess torn,
hvarifrån de meteorologiska iakttagelserna ske,
sträcker sig till en höjd öfver hafsytan af två
tusen ett hundra fyrtiotvå svenska fot. Melloni
fick dock ej länge glädja sig åt sin ädla skapelse;
1848 års händelser vållade, att hans embete indrogs,
liksom sjelfva anstalten då föll i ödesmål och blef
en tillflyktsort för ugglor och flädermöss. Fråga
väcktes till och med om att för all framtid förvisa
vetenskapen från dess murar och afyttra byggnaderna
åt en värdshusvärd, men en återstod af pietet för
de syften, som afsetts vid uppförandet, väckte
lyckligtvis hos den af

»nyttighetshänsyii" så besjälade styrelsen
någon tvekan i fråga om lämpligheten af en dylik
försäljning. I samma vefva var det, professor Luigi
Palmieri inkom med en ansökan att få på egen bekostnad
och med egna instrument anställa observationer i de
öfvergifna byggnaderna, och häraf lifvades de för
vetenskapen gynnsamt stämda till nya ansträngningar,
till följd af hvilka regeringen sent omsider förmåddes
att för inrättningen fastställa dess ursprungliga
uppgift. Melloni hade, den 11 Augusti 1853,
bortryckts af kolera, men Palmieri, som emellertid
fortsatte sina forskningar å anstalten, bekläddes
med den 1856 officielt åter upplifvade befattningen
såsom dess direktör, den han ännu i dag bibehåller,
till oblandad tillfredsställelse för de lärda i alla
länder samt till gagn för alla de främlingar, hvilka
i vetenskapliga syften besöka vulkanen och der af
honom röna det mest outtröttliga tillmötesgående.

Emellertid var anstalten vid hans tillträde långt
ifrån i besittning af allt, som erfordrades, för
att den skulle kunna svara mot sin bestämmelse,
Nya anläggningar hafva sedan

Observatoriet på Vesuvius.

dess varit af nöden för inrymmandet af behöfliga
apparater; Observatoriet har förvärfvat en,
professor Sacchi förut tillhörig, dyrbar samling
tryckta och handskrifna arbeten rörande Yesuvius,
hvilket bibliotek af Palmieri ytterligare uppbragts
till öfver fem hundra volymer; och slutligen har man
utverkat ett anslag för utgifvande af anstaltens
handlingar. Palmieri, som, snart ett fjerdedels
sekel igenom, så godt som ensam på stället skött alla
iakttagelser och experiment, har äfven uppfunnit eller
förbättrat flera meteorologiska instrument, liksom han
inom anstalten infört och vidmakthåller den strängaste
ordning, hvarigenom möjliggöres, att hvarje besökande
omedelbart efter ankomsten äger tillgå alla nödiga,
vare sig upplysningar eller instrument.

De häftigaste utbrott af vulkanen, som ägt rum sedan
observatoriets anläggning, hafva varit: 1850 års,
för hvilket Sacchi lemnat särskild redogörelse,
1858 års (af den 30 Maj), märkligt genom den ymniga
utströmning af lava, hvaraf det

åtföljdes, och 1861 års (af den 8 December), då,
.såsom ofvan nämnts, en remna uppstod vid bergets
fot. Utbrotten af den 10 Februari 186 5, den 11 Mars
1867 samt den 3 och 4 November

1871 hafva varit anmärkningsvärda, särskildt
genom

våldsamheten af den derunder ur kratern uppstigande
lågan. I November 1868 och i Mars

1872 uppkommo remnor uti sjelfva eruptionskäglan.
Den senaste stora

katastrofen

var ändtligen den, som inträffade den 26 April 1872,
klockan half fyra på morgonen, då tvänne nya kratrar
bildades på bergets topp. Vid’ detta tillfälle
spred sig öfver Napoli ett askregn, så intensivt,
att gatvandrarnas fötter formligen öfver-höljdes;
tvänne byar i närheten förstördes af utbrottet. Sedan
denna tid har vulkanen nästan endast genom sitt
rykande gifvit någon verksamhet till känna. De
sista underrättelserna rörande en stegring af denna
verksamhet tillhörde slutet af November fortidet år,
då äfven en ström af lava skall hafva sökt sig utlopp
på vulkanens nordvestra sida.

Önskvärdt vore, att det slutligen måtte lyckas
för den fortsatta, så intresserika iakttagelsen af
de vulkaniska fenomenen, med alla deras skenbart
nyckfulla skiftningar, att uppdaga, och med visshet
uppdaga, de vid utbrotten verkande orsakerna,
på hvilken upptäckt måhända äfven skulle följa
den af sammanhanget mellan dessa företeelser och
vissa af den astronomiska vetenskapen gifna fakta,
af hittills obekanta lagar för tillkomsten af de
olika jordformationerna eller af beskaffenheten hos
jordklotets iimandömmen, rörande hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1881/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free