Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wernamo. L. G. T. T. - Hafsfruns skyddslingar. Af Aldebaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för trafik öppnade delen af banan eller linien
Halmstad–Wernamo-Lindefors. Diligensförbindelse
underhålles med Jönköping samt Moheda
järnvägsstation. Ar 1867 erhöll köpingen ett
tvåklassigt elementarläroverk, hvilket åtta år
senare utvidgades till treklassigt. Det besökes
för närvarande af vid pass fyrtio lärjungar. Äfven
Jönköpings läns folkhögskola, hvilken hösten 1876
började sin verksamhet, är här förlagd-, dess ganska
ändamålsenligt uppförda lärohus är beläget strax
utmed köpingen. Egen tidning äger äfven Wernamo
sedan den 1 Oktober 1876. Bland byggnader i köpingen
intager den åren 1873-1874 uppförda sockenkyrkan det
ojämnförligt främsta rummet. Belägen ungefär midt
i köpingen, vid norra sidan af torget, utmärker hon
sig genom sin lätta, behagliga stil och genom sitt
smakfulla inre. Särdeles fördelaktigt presenterar
sig det ljusa, prydliga högkoret för den i kyrkan
inträdande, l kyrkligt hänseende bildar Wernamo socken
med sina annex Woxtorp och Tånnö ett regalt pastorat
af första klassen.
Få ställen i Sverge hafva ett så passande läge för
anläggande af en stad, som Wernamo. Närmaste städer,
Jönköping och Wexiö, ligga på sju och en qvarts mils
afstånd. Åt söder och sydost omgifves Wernamo af ett
fruktbart och folkrikt land med åtskilliga större
herregårdar. Ät norr utbreder sig en vidsträckt
bergslag, hvarjämte flera ansenliga bruk finnas
i närheten. Nästan öfverallt kring Wernamo finnes
tillgång på skog af många slag. Förutom järnvägen,
utlöpa från köpingen icke mindre än sex allmänna
vägar åt skilda håll, deraf fyra lands- och två
häradsvägar. Äfven kan Lagan från köpingen ned
till Vidöstern lätt nog göras segelbar. Handeln är,
som nämndt, mycket liflig. Hvarje lördag hållas så
kallade torgdagar, trenne gånger om året så kallade
kreatursmöten och två gånger marknad, den ena i
Juni, den andra, den bekanta Korsmessomarknaden,
i September månad.
Sistnämnde marknad omtalas redan under Sverkerska
och Erikska ätternas tidehvarf. Den har alltid af
småländska allmogen varit ansedd som en högtid af
första rangen. Dess betydelse är likväl numera icke
densamma som fordom; dock förmår den ännu sätta
ansenliga skaror i rörelse samt framkalla ett lif
och en verksamhet, hvilka i hög grad äro förtjenta af
uppmärksamhet af den, som önskar lära känna småländska
allmogens lynne och mest utmärkande karaktärsdrag. Man
har mycket begabbat småländingen för hans åtrå efter
Wernamo marknad. Bland annat har en satir på vers
åtskilligt att förtälja om en småländing, som kommit
lifslefvande till himmelriket. Till en början fann han
sig der väl och tycktes just ej längta tillbaka till
jorden. Men en vacker dag blef han plötsligt mycket
beklämd till mods. S:t Peter, som märkte, att ej
allt stod rätt till hos vår småländing, efterfrågade
orsaken till hans förstämning. Småländingen svarade,
att som Wernamo marknad nu som bäst påginge, hade
han alla skäl att känna sig sorgsen öfver att vara
urståndsatt att deltaga i densamma. Genom S:t Petri
bemedling fick småländingen nu återvända till jorden,
och väl anländ till Wernamo, önskade han sig ej
tillbaka till himmelriket, - Detta begabberi har
gjort stor lycka i Sverge.
Wernamo omnämnes ofta i Sverges historia. Redan
år 1238 var här en riks- eller lagmansrätt samlad,
för att bilägga en tvist emellan invånarna i Östbo härad
och Nydala kloster, rörande äganderätten
till skogarna Flata och Nutahult, båda numera
alldeles obekanta. Konung Erik XI:s svåger,
Birger Jarl till Bjälbo, fungerade häriegen
person som ordförande. Under följande tider namnes
Wernamo ofta, synnerligast i samband med krigiska
tilldragelser. Under striderna mellan konung Birger
Magnusson och hans bröder, hertigarna Erik och
Waldemar, mönstrade dessa senare år 1309 sin här
vid Wernamo kyrka. År 1380 brändes Wernamo af den
från Jönköping tillbakatågande danska hären. Under
Engelbrekts befrielsekrig passerade Herman Berman
med en del af bondehären Wernamo och förstörde det
i närheten liggande fogdenästet Trollaborg (nu Ed),
September 1434. Äfven under striderna mellan Karl
VIII och Kristiern I hade Wernamo besök af danska
trupper. I början af året 1511 gästade prins
Kristiern (sedermera Kristiern II) med sin här
Wernamo. Prinsen var vid detta tillfälle stadd på
återtåg från Jönköping till Danmark och säges under
sin reträtt, märkvärdigt nog, ej hafva tillfogat
orten någon synnerlig skada. Men så mycket kännbarare
blef danskarnas besök nio år senare, då större delen
af Jönköpings län härjades på det svåraste. Efter
att under Gustaf I:s långvariga regering hafva
varit förskonadt från krigets omedelbara närhet,
fick Wernamo under Erik XIV:s tid vidkännas svåra
lidanden, till följd af det då utbrytande nordiska
sjuårskriget. - Freden i Stettin (December 1570)
satte ändtligen en gräns för de ständiga härjningarna,
hvaraf Wernamo lidit så betydligt.
Dock skulle Wernamo än en gång få känna krigets
vedermödor. I början af året 1612 hemsöktes byn af
en dansk ströfkår. Efter denna händelse förlades
åtskilliga trupper hit till försvar för orten. Den 17
December samma år ankom Gustaf II Adolf till Wernamo,
för att på nära håll öfver-vaka fredsunderhandlingarna
med Danmark, hvilka pågingo i Ulfsbäck och
Knäröd. Konungen tog sitt qvarter hös kyrkoherden
Petrus Arvidi i Wernamo prestgård, hvarifrån han
företog flera utfärder till Ulfsbäck, till dess
freden ändtligen i Januari 1614 blef sluten. - Den 24
Januari 1613 lemnade konungen Wernamo och begaf sig
uppåt landet. Äfven sedermera fick orten mottaga flera
besök af den store konungen, sista gången efter hans
möte med Kristian IV i Ulfsbäcks prestgård år 1629.
Sedan denna tid hafva väl åtskilliga
truppsammandragningar för krigiska företag ägt rum
vid Wernamo, såsom i Februari 1644, då Gustaf Horn
här samlade den fjorton tusen man starka här, med
hvilken han sedermera inföll i Skåne-, i Juni 1657,
då Per Brahe, i anledning af det då utbrutna danska
kriget, härstädes sammandrog en ansenlig styrka-,
i Oktober 1676, då en del af den här, med hvilken
Karl XI i slutet af samma månad ryckte öfver skånska
gränsen, samlades i Wernamo; - men från krigets
omedelbara närhet har platsen i öfver två och ett
halft århundrade varit förskonad, och det i senare
tider mellan de skandinaviska folken inträdda goda
förhållandet är en borgen för, att de strider,
genom hvilka Nordens folk till deras gemensamma
fienders båtnad försvagade hvarandra, icke mera
skola återkomma.
L. G. T. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
