Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett stort land med liten framtid. -g. - En familjtafla. Anderson-Edenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett; £*t«rt land modL liten framticl.
S^ngefär samtidigt med den af Cabral, i afsigt att
fullfölja Yasco de Gamas framgångar, till Indien
(1500) företagna färd, hvilkens oväntade följd blef
upptäckten af Brasilien, begaf sig en annan portugis,
Gaspar de Corte-Keal, mot nordvest, i ändamål att åt
detta håll söka en genomfart till de Asien omgifvande
hafven. Som bekant, var det först M’Clure förbehållet
att (1850) finna denna genomfart. Men misslyckades än
Corte-Eeal i sitt egentliga förehafvande, så lyckades
det honom dock att infläta en ny lager i de många
sådana, hans landsmän såsom djerfva upptäcktsresande
och sjömän redan förvärfvat-, han fann nämnligen på
sin resa Labrador. Sjelfva denna landets benämning, i
vår tid bibehållen, är ett minne af honom; han kallade
det Terra do labrador eller landet för åkerbrukare,
dertill förledd af den skenbart lifliga växtlighet,
som der mötte hans blickar. Huruvida han hunnit inse
sitt misstag, är ovisst, ty han återkom aldrig från
en följande år (1501) till samma trakt företagen
expedition och lika spårlöst försvann hans broder
Miguel, som (1502) dragit ut till hans uppsökande-,
en tredje broder räddades från faran att dela de
föregåendes öde genom ett af konung Emanuel utfärdadt
förbud mot hans afresa. Men såmy eket mer öfvertygadt
är det nu lefvande slägtet om olämpligheten af den
så lefvande benämningen, hvilken lika litet lämpar
sig för denna landsdels naturbeskaffenhet, som namnet
Grönland har sin tillämplighet på beskaffenheten af
den stora ishafsö, åt hvilken det blifvit gifvet. Det
är i sjelfva verket en tröstlös
anblick, denna ofantliga, af Hudsons vik och sund,
Davis’ och Belle Isles sund samt S:t Lawrenceviken
och Canada infattade rymd erbjuder. Dess inre är
visserligen ej undersökt-, men all anledning gifves
dock till den förmodan, att det är kustlandet likt
eller består af berg, moras samt af skog mer eller
mindre omgifna vattensamlingar. Den vigtigaste kända
af det sistnämnda slaget är den så kallade Klar
vattensjön. Många floder - såsom Meschickemau, East
Main, Stora och Lilla Hvalfiskfloden, Keenoganissee
och Koksoak - finnas äfven. Högst af de
Castle Reef Rock, parti å Labrador.
kända bergen är alpkedjan Kaumajet (»de lysande»,
öfver tre tusen fem hundra fot), som med Kap Mugford
utskjuter långt i hafvet-, men redan de branta
klippor, uteslutande hemvist för ej der och annan
sjöfågel, af hvilka kusten så godt som öfverallt
infattas, äro ett tusen till ett tusen fem hundra
fot höga. Skogen utgöres af - mest missbildad -
tall, poppel, björk och vide samt lärkträd; dalarna
beklädas under en tid af några få veckor med gräs,
men den nordligaste delen af landet äger ingen annan
växtlighet, än mossor och lafvar. Af kulturväxter
lyckas nästan blott potates, rofvor och kål. Kornet
mognar ej här. Hvad annat är också att vänta af ett
land, der - såsom exempelvis kring det vid 57° nordlig
bredd, således mer än 2° sydligare än Stockholm,
liggande Nain - vintern, sträng som No väj a Semljas,
börjar i September och slutar först i Juli, medan
den korta sommaren i värme ej öfvergår det mer än
åtta breddgrader nordligare Islands?
Utom de stationer, engelsmän och amerikaner upprättat
för den här temligen betydande fångsten af lax och
ka-beljo, finnas inga andra europeiska nybyggen,
än de fyra
herrnhutska missionerna Okak (den förnämsta
bland dem), Nain, Hebron ochHof-fenthal. Af de
ett tusen fem hundra eskimåer, man 1861 räknade i
landet, bodde nära ett tusen två hundra vid dessa
missionsanstalter-, resten, tilllika med några f å
indianer af che-pewyanstammen i söder, utgjorde
således enda staffaget i denna tafla af omkring tjugo
tusen geografiska qvadrat-mils yta!
Äfven Labrador har emellertid sina glimmande skatter,
olyckligtvis dock inga af ett slag, som gör sannolikt,
att det, åtminstone så länge trängseln på jordklotet
håller sig inom sina nuvarande gränser, kommer att
indragas inom kretsen af civilisationens låter och
olater. Yi mena den så kallade labra-doriten, ett af
fältspat, jämte natron och kalk, bestående mineral,
hvars praktfullaste art gifver ifrån sig ett vackert,
i nästan alla regnbågens färger spelande, skimmer
och derför är särdeles eftersökt af juvelerarna,
hvilka deraf förfärdiga en mängd prydnadsföremål.
- g.
familjtafla.
i an hade fått ett eget hem. Det var en uppfylld
dröm. Men i den drömmen hade han genomkämpat
många vedervärdiga verkligheter, undanrödt inånga
motsträfviga hinder, besegrat många motgångar, offrat
många dagars sinneslugn och många nätters ro. Han hade
dock lyckats, ty han hade samlat all sin viljekraft
i den tanken,
att drömmen skulle blifva verklighet.
Vill man någonting riktigt allvarligt, så kan af
dvergen blifva en jätte.
Han hade nu äfven fått en hustru. Till en sådan
hemmets prydnad hade hans dröm också ytterst löpt
ut. Men hemmet först, hustrun sedan, så hade hans
klokhet lagstiftat. Och när hemmet var o-rdnadt,
så som ett hem kan ordnas utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
