Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musikens makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Må de unga alltid få lära sig musik, äfven om deras
anlag icke skulle vara så synnerligen stora! Det skall alltid
fördelaktigt inverka på deras känslolif, och de skola icke då,
såsom de gamla theologerna betydelsefullt uttryckte sig,
behöfva en gång stå som alldeles okunniga åhörare af den
himmelska musiken. »Musiken», yttrar Luther, »är den bästa
vederqvickelse för den
bedröfvade, en half
disciplin och en
tukto-mästarinna, en skön
och herrlig Guds
gåfva. För den skall man
väcka de ungas håg,
så att de icke råka in
på afvägar och h
angifva sig åt ruckleri,
otukt, fråsseri,
dryckenskap och spel; jag
skulle ej vilja utbyta
min ringa musikaliska
konstfärdighet mot
någonting stort.»
Bland de
undervisningsämnen, som
tillhöra vår
ungdomsuppfostran, räknas äfven
musiken. Mången
fattig yngling har genom
den förskaffat sig
tillträde till kretsar, från
hvilka han derförutan
skulle varit utestängd,
och der kanske
förvärfvat sig vänner och
gynnare. Och de
unga flickorna sedan, de
hafva så många
musiktimmar, att de
derigenom nästan alltid
helt och hållet
försumma att se sig om
i köket, utan att
besinna, att den tid kan
komma, då företräde
alldeles bestämdt
måste gifvas åt ett godt
mål mat utan musik,
framför god musik
utan ett mål mat.
Ganska många
ungmor, hvilka i vår
äktenskapsskygga tid få
gå obeaktade, måste
söka hjelp i pianots
och sångens toner,
genom hvilkas
trollmakt en fladdrande
fjäril ibland lätt
låter fånga sig, i
sjrn-nerhet om hennes
armar äro bländande
vackra och hennes
stämma klangfulloch
ljuf. Men, hvad mer! Låta icke äfven fåglar fånga sig genom
lockpipa?
Hästar, kameler, hjortar, elefanter, kattor, spindlar, till
och med fiskar och ormar, rnen i synnerhet fåglar, känna vi
såsom stora musikvänner. Ormen rör sig i takt efter
musiken-, i Krain, säges det, komma de präktigaste kräftor ur
sina gömslen, om man
blåser en viss
melodi-, fångar hafva
ofta g nom musik
lyckats skaffa sig
sällskap af möss och
spindlar. Endast
hunden anser, i allmänhet
taladt, mus:k för
af-skyvärdt oljud-, men
äfven denne
menniskans trogne
följeslagare kan icke blott
vänja sig att tåla
musik, utan till och med
att tycka om den. -
Det berättas om en
afrikansk konung, som
icke helt och hållet
var att räkna som
barbar, att han
täcktes vid en till honom
från Europa kommen
orkester bemärka, att
somliga af
musikanterna stundom midt i
stycket höllo upp och
läto kamraterna
blåsa ensamma. »Ers
majestät, de
pausera", upplystes han-,
»det hör till det
stycke, som spelas.» Men
allerhögstdensamme
befallde ögonblickligt
till framtida
efterrättelse, »att det i hans
tjenst alldeles icke
vidare ens finge bli tal
om pauser!»
Argus med sina
hundra ögon lät
in-söfva sig genom en
flöjts toner-,
Pythagoras hörde sphärernas
musik, efter hvilken
stjernorna dansa, och
deras invånare och
de saliga fröjda sig
kanske vid tonerna
af en verldsorgel. Så
höra våra musici
också alltid något
egendomligt, för andra icke
förnimbart. Leonardi
da Vinci målade
aldrig på sin Giocondo
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
