Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårmorgon. Poem av Aslög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vårmorgon
Det susar, en vårvind, i yrande-lopp
’"Styr bäcken sin fart genom dalen,
Och kal-röken stiger mot himmelen opp,
Och knopparna svälla på alen.
Och björkarna rodna
Vid bäckarnas brus,
Men stjernorna blekna
I vårqväljens ljus,
Och häst-hofven[1] lyser vid randen
Af diket, som guldmynt i sanden.
I purpur går solen ur österns gemak,
Och jordens gestalt sig förnyar.
Och droppisar smälta på ränna och tak,
Men högt ibland rosiga skyar
En jublande lärka -
Den första i år -
Förkunnar för verlden,
Att »nu är det vår,
Snart sipporna spira ur jorden
Och sol lyser klar öfver Norden».
Men bäst som hon jublar om kärlek och vår,
Hon nås af det dödande lodet.
Det kom, som en blixt ifrån skyarna går,
Och varmt var det frusande blodet -
Dock fåfängt hon söktes
Af jägarens blick,
I svällande mossan
En grafstad hon fick,
Der vårvinden ljuft henne sofver,
Och röd växer ljungen deröfver.
Du vårarnas bud till den nordliga pol,
Du slumrerska nere i mullen,
Du dog ju i glans af din älskade sol,
Der molnfri hon steg öfver kullen!
Hvad vet du om masken
Som lifvet förtär?
O, visste du bara
Hur lycklig du är!
Dröm, än i den kyliga jorden,
Om soliga vårar i Norden!
Aslög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
