- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 21, årgång 1882 /
389

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I skördetid. Poem av Toivo. - Små salongsstycken. Af Claude Gerard.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skördefolkets hemfärd.
(Efter en tafla af J. Grunewald.)

*



Små salongsstycken.

Af Claude Gerard.

3.
33oi»t£t ocli liexnnia»

.lockan sju en kall och stjernklar februariqväll steg
en raket upp ifrån Kastellholmen. Det var tecknet,
att festen skulle börja i den kungliga skridskoklubben,
hvars isbana var straxt nedanför på strömmen.

Tjärtunnorna deromkring flammade och lyste mellan
gröna granar och brokiga flaggor, gardesmusiken spelade,
folket trängdes på bron mellan skepps- och kastellholmen,
nyfikna att se den fina och förnäma och ännu mer den unga,
sköna och glada verlden i vintertoalett, klädd i stål- i stället
för sidenskor, dansa fran^aiser och lancierer på den blanka
isen, medan rökmolnen hvirflade upp i lodräta kolonner och

eldskenet fladdrade med rödaktigt ljus öfver den lifliga och
granna scenen.

Täckslädarna bildade kö, bjällrorna klingade, gamla fruar
i zobel och mård och unga damer med pelsmössor, brämade
paletåer och snäfva kjolar, som tycktes hopbundna omkring
deras ben, trippade ned för landgången, hvar och en bärande
på bröstet sitt utmärkelsetecken, en liten silfver skridsko i
blått band, och med ögon lysande af glädje öfver det friska,
lifvande nöje, som väntade dem.

»Min nådiga öfverstinna, får jag lof att föreslå en liten
tur omkring banan?» sade en ung herre med mörka
mus-tacher och fina, regelbundna drag, i det han sköt fram en
liten kälke, i form af en stol med broderad dyna, till ett
fruntimmer, som just ämnade sätta sig ned på en af
bänkarna bredvid den lilla förfriskningspaviljongen.

Det var öfverstinnan Klangenberg. Hon såg ut att vara
högst fyrtiofem år, hade en ytterst elegant toalett, en
charmant växt och ett rätt vackert ansigte, ehuru hyn var mycket
ojämn och näsan väl stor och röd, men de blå ögonen

voro präktiga och ägarinnan hade tydligen ännu en hög
tanke om deras makt.

»Åh, jag tackar! . . . Men jag skulle vänta Adelina
här . . . Kanske ändå . . . Det skulle vara så roligt att åka
litet . . . Aj! Ack! . . . Åh, hvad här är halt! . . . Man borde
strö sand på isen», svarade hon med en så brådskande
röst, att man, tyckte orden rulla om hvarandra som ärter i
ett såll, under det de gåfvo en trogen bild af hennes orediga
och svårfattliga tankegång.

»Var så god, löjtnant Svaneskjöld, och kasta ett öga
omkring sig, ifall att Adelina alls icke skulle komma i vår

väg ... så att hon träffar på,,oss», tillade den vackra frun,
med en kokett lutning på sitt något stora hufvud, under det
hon, med löjtnantens .tillhjälp, satte sig ned på kälken och
omsorgsfullt arrangerade, så godt sig göra lät, den ytterst
snäfva sidenpelisen öfver sina knän.

Löjtnanten smålog bakom hennes rygg och kastade
verkligen sina blickar omkring med en så berömvärd
uppmärksamhet, att öfverstinnan hade det allra bästa hopp att
i trängseln bland bekanta och vänner träffa på sin vackra,
sjuttonåriga dotter, fröken Adelina.

»Inte så fort! ... O, min Gud, inte så fort, om jag
får be!» ropade öfverstinnan ifrigt och nästan qväfd af den
fart, hvarmed löjtnanten skjutsade henne framför sig.

»Sakta! Yar så god och stanna en minut . . . Den
kungliga quadrillen är redan slut, ser jag, och Adelina borde
just vara här ... Se, der komma flickorna Lingonfält med
sina bröder och baron Heij! . . . Hvad här är animeradt i
afton och hvad det är angenämt att se så många bekanta
på ett ställe!. . . Yet löjtnanten, om det ryska geheimerådet


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free