Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den sjette November
- Rosen på heden. Av Cl. Tert. (Efter Göthe.)
- Vidskepelse och hypnotism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu hvälfver sig öfver den historiskt märkliga platsen, dit
tusenden och åter tusenden årligen vallfärda och komma att
vallfärda så länge verlden står, ty samvets- och tankefriheten
må fritt bekämpas af dem, som vilja binda menniskorna i
fåkunnighet och mörker, af dem, som föredraga makten
öfver slafviska sinnen framför äran att gå i spetsen för
friborna, upplysta män - den kan väl denna frihet, ock
skenbart och tillfälligt besegras genom yttre våld, men den kan
icke krossas eller tillintetgöras. Den nya, här ofvan afbildade
minnesvården, egnad Gustaf Adolfs minne, bär på små fyra
sidor tyska inskriptioner, hvilka i svensk öfversättning lyda
som följer:
På framsidan: »Här föll Gustaf Adolf den 6 November
1632»; på vestra sidan: »Han förde Herrens krig. l Sam.
25: 28»; på baksidan: »Gud hafver icke gifvit oss räddhågans
anda, utan kraftens och kärlekens och tuktighetens. 2 Tim.
1: 7»; på östra sidan: »Detta är segern, som öfvervinner
verlden, vår tro. 1 Joh. 5: 4.»
*
Rosen på heden.
(Efter Göthe.)
Liten pilt en törnros såg,
Törnros röd på heden.
Daggen i dess blomblad låg.
Pilten sprang så glad i håg,
Sprang så glad att se den.
Törnros, törnros, törnros röd!
Törnros röd på heden!
Pilten sad’: »Jag bryter dig,
Törnros röd på heden.»
Eosen sad’: »Jag sticker dig,
Att du aldrig glömmer mig.
på lieciexi.
Törnen, I mig freden!»
Törnros, törnros, törnros röd!
Törnros röd på heden!
Och den vilde pilten bröt
Törnros röd på heden.
Kosen stack, och blodet flöt,
Men de suckar, rosen göt,
Kunde lif ej ge den.
Törnros, törnros, törnros röd!
Törnros röd på heden!
Cl. Tert.
*
Vidskepelse och hypnotism.
l en animala magnetismen har så godt som emigrerat
ur vårt sällskapslif och våra samtalssphärer, borden
hafva icke på länge] visat någon märkbar fallenhet
för att tråda sin dans kring rummen och af dem, som på
detta sätt ansågo sig få meddelanden, anses andarna hafva
tröttnat vid att tala till ett ohörsamt folk. Nämnda företeelser
och hvad med dem står i sammanhang hafva emellertid icke
upphört att sysselsätta menniskors tankar, lika litet som
de upphört att vara föremål för <olika slags spekulationer.
För ett tiotal år sedan besöktes åtskilliga af Sveriges
städer af en dansk magnetisör vid namn Hansen, hvilken då
väckte stort uppseende för de sällsamma experiment å lefvande
menniskor, hvilka han anställde och till hvilka han inbjöd
allmänheten, naturligtvis mot en ganska rundlig inträdesafgift.
Äfven hufvudstadens läkare fäste synnerlig uppmärksamhet
vid denne magnetisörs uppträdande och »underverk»,
- "hvad man ej rätt begripa kan,
som underverk betecknar man"-,
men då de gingo »trollkarlen» närmare på lifvet, kom han till
korta, lika litet villig eller i stånd att nöjaktigt förklara den
kraft, han sade sig vara i besittning af, som vetenskapsmännen
bestämdt kunde afgöra, huruvida han var en bedragare eller
sjelf bedragen. Emellertid slappades h|ir det öfverretade
intresset efter hand, och mannen drog bort - dock icke för
att uppgifva sin roll som magnetisör, utan endast för att
uppsöka andra experiment älf alt. Senast har han genomrest
och - man kan säga - genommagnetiserat Tyskland, tills han
slutligen äfven kom till Wien, der hans verksamhet emellertid
genom läkarnas ingripande fick ett ännu snöpligare slut, än
i Stockholm. En der af läkare tillsatt komité betecknade
hans försök såsom i vissa fall skadliga för helsan, och han
blef slutligen till och med dragen under rättsligt åtal.
Den uppmärksamhet, detta helt naturligt väckte, föranledde
den lärda verlden i Tysldand att taga frågan om den animala
magnetismen under förnyad pröfning. Påståendet å ena sidan,
att Hansen vore en bedragare eller, i bästa fall, endast fångad
i en villa, framkallade å andra .sidan den bestämda meningen,
att han vore i besittning af en kraft, medelst hvilken han
utöfvade ett oemotståndligt välde öfver mottagliga - känsliga
- menniskor. Denna kraft vore den animala magnetismen,
hvilkens befintlighet efter den bekante Mesmers uppträdande
blifvit af grundligt lärde forskare så godt som förnekad och
endast hänförd till några få faktiska förhållanden, hvilkas
ostridighet icke kunde sättas i tvifvel, medan äter några
enthusiasmerade anhängare af Mesmers lära stannade i den
tron, att den animala magnetismen, trots alla förnekanden,
likväl existerar och kan användas i läkekonstens tjenst. De
undersökningar, som på vetenskaplig grund framkallades i
Tyskland af dessa stridiga meningar och den allmänna
uppståndelsen öfver Hansens föreställningar, hafva vi närmast att
tacka för den bevisföring, som gör animala magnetismen till
en fantasibild och som visar, att ingen menniska besitter en
kraft, som skiljer sig från de kända naturkrafterna, men att
likväl känsliga personer, genom vissa nedanför angifna
manipulationer, kunna försättas i ett sömnartadt tillstånd, hvilket
man gifvit namnet hypnotism och till hvilket magnetismens
alla under från forna tider kunna hänföras.
Mesmer (1734-1815) var redan i stånd att hos många
menniskor framkalla ett märkvärdigt, sömnlikt tillstånd, genom
att låta dem stirra på ett glänsande föremål. Likartade försök
upprepades år 1841 af engelsmannen Braid på det sätt, att
han lät förfärdiga en glänsande knapp, som de personer, med
hvilka han experimenterade, måste stirra på. I en af ungefär
åttahundra personer besökt sammankomst försmådde Braid
till och med användandet af denna glänsande knapp och lät
de församlade oafvändt blicka på takets stuckatur, hvarvid
ett antal personer föll i sömn. Ett annat på säkrare grund
hvilande faktum, som framgått ur de Mesmerska
experimenten, hade varit, att en lindrig, ofta återkommande,
retning af huden, hvilken Mesmer åstadkom genom att stryka
sin patient med handen, kunde utöfva inflytande på enskilda
individers känsla och vilja. Ehuru Braid redan föreslog att
nyttja denna utan bedöfvande medel åvägabragta
medvets-och känslolöshet för utförandet af chirurgiska operationer,
var läkarnas obenägenhet mot allt, som sammanhängde med
animala magnetismen, så stor, att i sjelfva verket ingen notis
togs om Braids försök. Man kallade den genom åskådandet
af ett litet, glänsande föremål alstrade, djupa sömnen »Braid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0458.html
