Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vidskepelse och hypnotism - Illustration. Santarella. (Tafla af J. Salles.) - Indiska visdomsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till hypnotismens skenbara underverk hör äfvenledes
magnetiserandet på afstånd, hvilket doktor Griitzner förklarar
på följande sätt. Säger man till ett godt medium, sedan man
satt dess ur lika med sitt eget: "fem minuter före fyra börjar
jag bestrykningen hemma hos mig, och när visaren står på fyra
är ni hypnotiserad hemma hos er», så somnar mediet på en
half mils afstånd från magnetisören med all säkerhet klockan
fyra. Anblicken af uret är tillräcklig. Klockan fyra kan
magnetisören naturligtvis göra hvad han behagar, ty sömnen
åvägabringas utan minsta tillhjälp af animalisk magnetism.
Hvari hypnotismens
egentliga väsen består,
är man ej ense om, men
afvaktas får väl, att de
fysiologiska lagar, på
hvilka han grundar sig,
skola komma att noga
undersökas, för att
slutligen äfven blifva förstådda
och förklarade. Till dess
må vi med glädje hälsa
den omständigheten, att
vetenskapen tagit denna
lifsföreteelsernas nattsida
om hand och gjort ett
siat på den gamla
vidskepelsen och tron på
underverk, åtminstone
beträffande hypnotismen.
Att denna likväl
kommer att i framtidens
medicin spela en framstående
roll, är ganska sannolikt.
Åtminstone häntyda de
allra nyaste,
öfverraskande erfarenheter, man på
detta område gjort, på
någonting sådant. Det är
åter igen professor
Hei-denhain och doktor
Griitzner i Breslau, hvilka äran
af dessa sista upptäckter
tillkommer. De iakttogo
nämnligen vid sina
hyp-notiska försök, att man
vid strykandet af hjessans
och pannans högra sida
kan, utom förlamning af
mediets venstra arm och
ben, äfven framkalla
ögonblicklig färgblindhet å dess
venstra öga. Mediet var
medicine studeranden
August Heidenhain,
professorns broder, tjugotvå år
gammal, kärnfrisk,
närsynt på begge ögonen,
men eljest begåfvad med
ypperlig förmåga att
urskilja färgerna. Studeranden H. strök tre gånger med sin högra
hand lätt öfver högra sidan af pannan. Genast inträdde vid fullt
medvetande ett lamhetstillstånd i venstra armens och benets
muskler, venstra ögats kortsynthet ökades betydligt, och total
färgblindhet inträdde. Läsaren känner säkerligen från fordorn
de medel, man användt, för att upptäcka färgblindhet:
i alla möjliga kulörer färgadt garn och olikfärgade pulver.
Studeranden H. lade grått och ljusgrönt vid sidan- af rosa
och koboltblått och Schweinfurtergrönt till chromgult, var
alltså rödgrönblind och blågulblind och, då alla färger syntes
honom grå, i sjelfva verket totalt färgblind på venstra ögat.
Hvitt, svart och grått betecknade han deremot städse riktigt.
Profvet förändrades på mångfaldigaste sätt, för att förebygga
hvarje misstag och förhastad slutsats. Alla färger i
spektrum syntes honom grå, men det gulas region ljusast.
Ej mindre intressant
visade sig försöket med
färgade
komplementbilder. Lägger man ett
stycke färgadt papper på
ett hvitt eller gråhvitt
underlag, låter en person
fixera det och derefter
hastigt rycker undan
detsamma, så ser denne en
ram efter det aflägsnade
papperet och denna ram
har just papperets
motsatta (komplement-) färg.
Yar papperet rosafärgadt,
så äro konturerna efter
dess aflägsnande gulgröna,
var det blått, äro de gula
och så vidare.
Studeranden H. fick
sig nu under hypnosen
förelagdt ett gult papper,
som han nämnde grått.
Dess komplementbild
förekom honom äfven grå. Så
snart han likväl, alltjämnt
fixerande, väcktes ur
hypnosen, förvandlade sig den
grå komplementbilden i
den naturliga blå. Detta
försök lyckades med alla
färger. Den
omständigheten, att under
inflytandet af hypnosen Ijussinnet
och färgsinnet kunna
fullkomligt åtskiljas, är för
seendets theori af högsta
betydelse.
Då det lyckades att
göra en med normalt
färgsinne begåfvad menniska
ensidigt färgblind, så låg
det nära att undersöka
hypnosens inverkan på
känsliga, från födelsen
färgblinda personer,
hvarvid framgick, att en
totalt färgblind i
hypno-tiseradt tillstånd med
venstra ögat genast igenkände färgerna och kunde noga angifva
de förvexlingar, som dittills varit honom obekanta, Man kom
på grund af detta faktum till den slutsatsen, att hypnosen
kan låta använda sig therapeutiskt för vissa fall af
färgblindhet,
 |
Santarella. (Tafla af J. Salles.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
