Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefvande telegraf - Tomten. Poem av L:sköld Oxenstierna. - Tempeltornet i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
muskel, med sin ena ända häftar vid en knota (till exempel
öfverarmens) och med sin andra ända vid en annan med
den förra till en led förbunden knota (till exempel
underarmens), så åstadkommer en sammandragning af detta
köttparti eller denna muskel en rörelse hos de bägge knotorna
mot hvarandra.
I den menskliga kroppen finnes ett stort antal sådana
strängt åtskilda köttpartier eller muskler. En hvar af dessa
muskler utför vid sin sammandragning en för sig egendomlig
rörelse. Genom förening af alla härigenom uppstående,
mångfaldiga rörelser betingas just vår kropps stora lättrörlighet,
Efter denna korta utflygt återvända vi till våra nervösa
telegraftrådar, känsel- och rörelsenerverna.
Ett enkelt exempel skall skaffa oss ett tillfredsställande
begrepp om vårt nervlifs fysiologiska företeelser. Yi tänka
oss, att en stickfluga i detta ögonblick sätter sig på vår
hand. Derigenom utöfvas en stark retning på en af
känselnervernas i handen små trådar. Easkt fortplantas denna
retning från tråd till gren, från gren till stam och genom
denna till centrum, hjernan, men blott på känselnervernas
telegrafbana. I hjernan, medvetandets, tänkandets och viljans
säte, hamnar ändtligen depeschen om attentatet på kroppens
yta. Det härigenom väckta medvetandet föranlåter viljan att
bestämma sig för det sätt, hvarpå odjuret skall undanskaffas.
Skall det bortjagas, så telegraferar hjernan genast till dem
af armens muskler, som bruka utföra den åsyftade rörelsen,
en befallning att ofördröjligen sätta domen i verkställighet.
Ej alltid behöfs det dock, att hjernan och viljan sättas i
verksamhet, för att rörelse skall framkallas. En på
känselnervernas bana till hjernan fortplantad retning kan nämnligen
derstädes omedelbart springa öfver på en rörelsenervs bana
och på sin återväg till kroppsytan framkalla en rörelse. Yi
kalla sådana rörelser reflexrörelser. Om jag skulle beröra
din ögonglob, värde läsare, med en knappnål, så skulle du
ovilkorligt sluta ögonlocken i samma stund, som jag utförde
mitt uppsåt. Denna rörelse vore helt och hållet oberoende
af din vilja-, hon skedde alldeles ovilkorligt. Och detta är
en reflexrörelse.
Ett annat exempel på reflexrörelse bjuder nysandet och
hostandet. Om vi lukta på något skarpt eller ovanligt, så
utöfvar doften en utomordentlig retning på vår näsas
slemhinna, På känselnervernas väg blir kännedomen härom bragt
till hjernan-, der öfverspringer retningen på de rörelsenerver,
som försätta utandningsmusklerna i rörelse. Utandningsakten
försiggår med en viss häftighet och våldsamhet, emedan
fridstöraren i näsan skall aflägsnas genom den utstötta
luftströmmen: vi nysa. Denna reflexrörelse har intet med fria
viljan att göra, ja, hon inträder till och med mycket säkrare,
om hon är ovilkorlig, än om man söker med viljans makt
påskynda henne. Ni känner det pinliga tillstånd, hvari man
befinner sig, då man vill nysa och med bästa vilja ej kan.
En likartad stark retning utöfva solstrålarna på näsans
slemhud. Yi hjälpa oss derför ur det omnämnda pinliga
tillståndet derigenom, att vi hålla näsan i vädret och låta några
solstrålar kittla henne. Resultatet blir en ovilkorlig, sund,
kraftig nysning.
Såsom det förhåller sig med nysandet, förhåller det sig
ock med hostandet-, äfven detta är en genom reflex
uppkommen, mestadels ovilkorlig utandning. Retmedlet är här
för det mesta det i lungornas luftvägar samlade slemmet
eller sjukliga afsöndringsprodukter.
Yi tro, att vi härmed tillräckligt visat de ovilkorliga, så
kallade reflexrörelsernas väsen och existens. De äro i sin
ändamålsenlighet af stor vigt för vår kropps alla funktioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
