Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rankhyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från detta håll erbjuder den en synnerlig vacker
anblick: framför herregården löper en liten å, skuggad
af pilträd, och från denna höjer sig trädgården i
terrasslika afsatser, bildande en vacker förgrund
till den af högväxta träd omgifna byggningen.
Inom egendomens nuvarande trädgård ligger den
historiskt ryktbara »kungsladan» (se vignetten),
det första föremålet för en resandes besök. Den
är byggd af grofva timmerstockar och har sin dörr
ett ansenligt stycke från marken. Ladans inre är
fullristadt med bokstäfver och årtal, som tilllika
med de i den derstädes liggande boken tecknade namnen
utgöra minnen af besökande. Omkring en och en half
alnar från ena dörren, hafva forna ägare låtit på
golfvet uthugga ett fyrkantigt rum af en tums djup,
som utmärker det ställe, der Gustaf Wasa stod, då
han »lät slagan gå». För öfrigt befinner sig ladan,
till hvars underhåll, enligt en bestämmelse från år
1762, vissa kronodagsverken äro anslagna, i nästan
alldeles samma skick, som »i kung Göstas dagar».
Sitt namn bär Rankhyttan efter en bergsfrälseman
eller knape, vid namn Ranke eller Rank och som
bodde der omkring år 1468. Till dennes sonson Anders
Pedersson var det, som den fågelfrie Gustaf Eriksson
Wasa kom vid Sankt Andrese tid år 1520. Huru Anders
Pedersson emottog flyktingen, är mer kändt än hans
senare öden – för delaktighet i klockeupproret blef
han gripen på sin gård år 1533 och året derpå på
fettisdagen halshuggen i Stockholm. Hans egendom var
förbruten till kronan, men af nåd skänkte Gustaf
I en fjerdedel af gården åt hans barn. Men denna
fjerdedel måtte icke hafva förslagit för Anders
Perssons ättlingar. Arfvingarna förföllo nämligen i
fattigdom till den grad, att Anders Perssons sonsons
son i v. Stjermans adelsmatrikel kallas »en bondeson
från Rankhyttan».
Denne, Sven Andersson Ranck, tjente sig dock upp
från soldat vid Dalregementet till generalmajor af
infanteriet och landshöfding i Halland, fick sina
fäders adelskap tillbaka och blef stamfader för den
friherrliga ätten Ranck, som utslocknade år 1737.
Den af Gustaf I skänkta fjerdeparten hade emellertid
blifvit köpt af en rik och betydande bergsman, Johan
Mårtensson Trotsig, som hade Stora kopparberget
på arrende. Han hade åt kronan gjutit kanoner till
30-åriga kriget och fick derför de återstående tre
fjerdelarna af Rankhyttan, som betalning för den
fordran af 12,221 riksdaler specie, han hade för
kanongjutningen. »Den rike Trotsig», som han kallades,
hade sju barn och af dessa inlöste bröderna Johan och
Anton egendomen, och då Anton under en friarefärd
drunknade på sjön Warpen, bortom Falun, blef Johan
ensam ägare.
Af honom eller möjligen af någon äldre Trotsig med
samma förnamn finnes ännu på egendomen ett porträtt,
som visar en ståtlig, mörkhyad man i 1600-talets rika
drägt.
Emellertid kom denne Johan Johansson Trotsig för
någon uppbörd i Falu grufva på ballans till kronan,
och tjugofem tunnland åker, jämte hufvudbyggmngen,
blefvo »tagna i arrest».
Den rike Trotsigs ättlingar fingo samma öde, som
Anders Perssons – att såsom bönder lefva och bo invid det
gods, som deras fäder ägt. I den lilla byn Sunnanhage,
tätt intill Rankhyttan, lefver ännu i denna dag en
bondeslägt, som bär hans namn och som midt ibland
det nuvarande godsets ägor oplöjer små tegar af sin
stamfaders jord.
År 1704 köptes Rankhyttan af landshöfdingen i
Stora Kopparbergs län baron Jonas Cedercreutz, men
bytte sedan ofta om ägare, tills senare hälften af
1700-talet, då det ägdes af Forsslindska slägten och
köptes från bergsfogden Per Forsslinds arfvingar af
grosshandlaren Gustaf Enebon, som vidtog omfattande
nyanläggningar och ombyggningar och lät i egendomens
stora sal uppsätta ett porträtt i kroppsstorlek af
Gustaf Wasa, måladt 1815 af professor Hansson.
Efter honom öfvertogs Rankhyttan af hans måg,
öfverstelöjtnant W. Schultzberg, som är ställets
nuvarande ägare.
Till egendomen, som intager en areal af 1,100
tunnland, hör utom qvarn och sågverk äfven
benstamp och kalkbruk jämnte en obetydligt arbetad
järngrufva. Till ställets öfriga sevärdheter bör
nämnas en vacker skogssjö, som kallas Hellsjön,
och det derinvid belägna HellsjÖberget, från hvilket
Rankhyttan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
