- On this page / på denna sida
- Förra avdelningen
- Julies brev. — Helena. — Den blinda. — Emilia. — Fästmännen.
- On this page / på denna sida
- Förra avdelningen
- Julies brev. — Helena. — Den blinda. — Emilia. — Fästmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, jag begriper ta mej tusan ej, varför fruntimren
nu för tiden skola så mycket befatta sig: med lektyr, ta
mej tusan jag det kan förstå!» sade löjtnant Arvid, i
det han sträckte sig efter en tallrik konfekt och tog sig
en hand full.
Julie gav sin fästman ett bistert ögonkast, och jag
tror att »ta mej tusan» denna gång förekom henne
ganska litet behagligt. »Jag skulle», sade hon,
rodnande av förtrytelse, »hellre vilja sakna mat och dryck,
än att vara berövad läsning. Gives det väl något för
själen mera förädlande, än läsningen av goda böcker?
Något som mera höjer and.... jag vill säga höjer tanken
och känslan till... över... till...»
Min stackars lilla Julie var aldrig lycklig, då hon
slog sig på det sublima. Hennes tankar hade något av
raketernas natur, vilka stiga plötsligt uppåt såsom
glimmande eldstrålar, men slockna nästan i samma
ögonblick och förlora sig i askstoft.
Kornett Karl skyndade sig att slå ut ett glas vin och
vatten över löjtnant Arvid och låtsade som om han
avbrutit systerns tal genom sitt utrop. »Visste jag icke att
det skulle gå rasande! Jag försökte att balansera med
glaset på tumändan. Pardon, svåger! Men jag tror att
du på något vis satt mig i vägen... jag hade icke armen
fri...»
»Jag skall visst akta mig att genera dig en annan
gång», sade löjtnant Arvid, halvt lustigt, halvt
förtretad, i det han steg upp och torkade sin frack med
näsduken; av försiktighet valde han en plats på andra
sidan av rummet.
Emellertid skulle Julie ej så snart komma ut ur sin
lilla klämma. Den gamle bokfientlige herrn vände sig
mycket gravitetiskt till henne och sade: »Jag förmodar
att kusin Julie läser för det mesta moraliska böcker och
predikningar?»
»Ne... e... ej, icke just mycket predikningar!»
svarade Julie förlägen, och då hon i detsamma blev varse
den genomträngande blick, med vilken professor L.
betraktade henne, rodnade hon starkt.
»Förmodligen läser kusin då historien — det är
visst ett rätt artigt studium.»
»Icke just historien», sade Julie åter munter och
modig, »men historier däremot alltför gärna. Kort och gott,
om onkel vill veta för vilken läsning jag gärna försakar
mat och dryck och sömn, så är det för... romaner.»
Den gamle herrn upphöjde ögon och händer med ett
uttryck av fasa. Av hans min kunde man komma i
frestelse att tro det Rousseaus yttrande: »jamais fille sage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
