- Project Runeberg -  Familjen H /
84

(1922) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Senare avdelningen - Middagsmåltid. — Ragu på varjehanda.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

expeditionen hela sommaren i Roslagen; kärleken till
botaniken och Linnæa borealis blåser väl av honom
under tiden.»

Under tiden var Julie på sätt och vis i en bedrövlig
belägenhet. Löjtnant Arvid, som på landet befann sig i
saknad av samtalsämnen, som stadslivet allena hjälper
till började att tätatä med sin fästmö ej hitta på
något att säga utom »min lilla Julie!» varpå alltid en kyss
skulle följa såsom pausfyllning; denna undandrog sig
likväl stundom lilla Julie. Sedan de älskande länge med
tyst uppmärksamhet suttit bredvid varandra, började
de gäspa. Då sade Arvid: »Du är sömnig, lilla Julie!»

»Ja», svarade hon, och tack vare dig! tänkte hon.

»Luta dig då emot mig, min ängel, och tag dig en
liten lur», sade med mild röst hennes blivande jordiska
stöd, »luta dig mot mig och mot sovkudden, som jag
ställer så här, jag skall luta mig mot den andra dynan
och ävenledes ta mig en lur... det skall bli gudomligt
skönt!»

Med en tämligen bedrövlig min följde Julie rådet,
och snart såg man, både förmiddag och eftermiddag, de
förlovade sitta och halvslumra tillsammans. Julie sade
väl ofta, att det var både synd och skam att så där
bortsova livet, men hennes fästman tyckte att det var så,
som man njöt det bäst, och då ett litet gott hustruämne,
redan som fästmö, följer den älskades önskningar, så
höll Julie tills vidare för- och eftermiddags sovstunder.
En gång hörde man henne säga, halvt skrattande, halvt
förtretad, på löjtnant Arvids bön att anse honom som
en kudde: »Jag försäkrar dig, att jag börjar göra det
på fullt allvar.»

Den Blinda.



                                                 »Jag ser — natten allena.»

Hennes nåd, som nu med vishet hade upptäckt grunden
till min föregivna melankoli uti en förmodad
begynnelse till lungsot, förordnade för mig en mjölkkur
och sakta spatserade ute i fria luften, tidigt om
morgnarna.

Kanske gjorde hon det även för att, på gott otvunget
maner, få i mig en följeslagerska åt Elisabeth, för
vilken doktorerna föreskrivit samma diet. Vare därmed
hur det vill, fyra saker voro givna: melankolisk var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/familjen/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free