- On this page / på denna sida
- Senare avdelningen
- Förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som för allt segt, och tror att jag gör bäst att, i stället
för mina egna präntade ord, giva mina läsare del av en
konversation, som, en vacker novembereftermiddag,
ägde rum mellan fru D. och fru Mellander, som var hennes,
så väl som hela traktens, nyhets- och annonsblad.
För att fria mina läsare från att bli förledda av de båda
fruntimrens misstag och gissningar, vill jag (fru M. och
fru D. ovetande) på scenen införa en sufflör, det vill
säga en fläkt av sanningens ande, vilken, antingen den
far fram över världshistoriens fält eller genom det
husliga livets minsta dörrspringa, är en viktig, alltid
dyrköpt auxiliaire eller hjälpreda. Min sufflör har för
övrigt det olikt med den, som är engagerad vid vår kungliga
teater, att han sufflerar ej aktörerna, men auditorium
fram på rätta spåret. Men till saken.
Scenen är på Lövstaholm, i fru D:s kabinett.
(Fru D. sitter vid sitt eftermiddagskaffe. Fru
Mellander kommer in.)
Fru D.: Nå, min söta fru Mellander, nå äntligen —
välkommen!... Jag har väntat minst en halvtimme.
Kaffet är inemot kallt... jag får visst låta värma det...
Fru M.: Gubevars! Min lilla hennes nåd... kallt
eller varmt, nog är det bra för mig.
Fru D. (under det hon slår i): Nå, fru Mellander,
nå... vad nytt?
Fru M.: Jo, min lilla hennes nåd, nu har jag,
gudskelov, reda på allt... en sockerbit till, om jag får be...
Fru D.: Nå, berätta, berätta då! Jag har hört sägas,
att den lilla skogsnäbban där borta — Hermina, är som
eget barn upptagen inom H:ska familjen... att hon och
kornett H. äro förlovade, och att det skall bli bröllop
med det första.
Sufflören: Först efter tre år, säger överste H.
Kornetten skall först resa och se sig om i världen, och
Hermina (säger hennes nåd) måste först lära sig svenska
lanthushållningen — och därtill behöver hon väl tre år
på sig.
Fru M.: Jag tyckte att någon talte här nära — äro
vi ensamma?
Fru D.: Ingen kristen själ kan höra oss.
Fru M.: Nå, då skall jag berätta, min lilla hennes
nåd, en faslig historia... men se... inte vill jag, att det
skall heta, att jag sagt det här...
Fru D.: Ingen kristen själ skall få veta det.
Sufflören: (visslar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>