Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Djurfångsten står i samband med rörelsefenomen hos växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURFÅNGSTEN HOS VÄXTER.
5
lika ställningar på ogrenade
stänglar, som utgå från midten
af en öfver mossan utbredd
bladrosett. Bladen äro af
en särdeles egendomlig
byggnad. Formen växlar hos
olika arter
finnas i vårt land
-
tre sådana
-
men
alltid äro de beklädda af långa,
rödfärgade knappnålslika
bildningar, som utgå från bladets
öfversida och äro längst utåt
bladkanterna. Dessa
knappnålslika bildningar kallas för
glandel- eller körtelhår; de
bestå af en cylindrisk längre
eller kortare del, skaftet, och
en klotformig eller elliptisk,
i spetsen på denna sittande,
kropp, som afsöndrar ett slags
klibbig vätska och således är
en art körtel. Vi skola strax
återkomma till dessa hår.
Fig. 1. En individ af Drosera
rotundifolia; nat. storlek.
En rosett af sådana blad glänsande i solskenet med
sin röda färg och sina ljusbrytande slemdroppar erbjuder
en ganska vacker anblick och lockar, liksom en färgrik
blomma, till sig de kringflygande insekterna. *) En sådan
behöfver knappt mer än snudda vid de sega slemkropparna
för att fastna, och nu försiggår ett egendomligt skådespel.
Mot djuret, som fasthålles af slemmet, böja sig först de
närmaste glandelhåren, sedan de aflägsnare, och så
småningom ha alla glandelhårens knappar på detta blad böjt
sig ned mot insekten, som centrum, och fäst sig vid
densammas kropp. Äfven själfva bladskifvan deltager i
rörelsen, så att bladkanterna hos det rundade bladet böja sig
mot insekten, under det att de långsträckta bladen rulla
sig kring djurkroppen. Om djuret kommer flygande mot
undersidan af bladet, är det i alla fall den största sanno-
*) Jmfr. Gustaf F. Steffen, Färgernas betydelse i djur- och
växtvärlden, Verdandis småskrifter n:o 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
