Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Djuren fångas i håligheter bildade af bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJUREN FÅNGAS I HÅLIGHETER BILDADE AF BLADEN. 17
och stammen bildar sig vid nederbörd eller dagg
vattensamlingar, och i dessa växer en särskild Utricularia-art.
Från basen af blomställningen utgå s. k. utlöpare, långa,
bladbärande skott, hvilka växa horisontelt åt alla sidor
tills de uppnå något närstående Bromeliaträd, då de slå
rot och ge upphof åt en ny planta. På sådant sätt har
man funnit 5 till 6 plantor sammanhängande. Då marken i
dessa trakter är torr och stenbunden lämna tydligen
vattensamlingarna i Bromelians bladvärk, där äfven ett
rikligt djurlif utvecklar sig, en lämplig tillflyktsort för
denna art, som i andra trakter förekommer som landtväxt
på fuktig mark.
Slutligen vill jag påpeka ett par egenskaper
gemensamma för vattenbläddran och den förut omtalade
Aldrovandia. De sakna nämligen alldeles rötter, och våra
nordliga arter utveckla alldeles som denna, vid inträdet af
vintern, hvilknoppar, som sjunka till botten och sedan vid
vårens början stiga upp till ytan för att gro och fortplanta
arten.
De nedsänkta delarna bestå af långa, fina grenar på
hvilka sitta tvänne slags blad, dels sådana, som äro delade
i plattat hårlika flikar och tjäna att fullgöra de vanliga
bladens uppgifter, dels sådana, som upptaga organisk näring
och äro insektfångande. Om de förra är här intet vidare
att säga. De senare äro af desto större inträsse. De
bilda, fullt utvecklade, en sluten blåsa, och vi kunna tänka
oss deras uppkomst på ungefär följande sätt. Bladanlaget
består till en början af en tunn skifva, som vid tillväxten
delar sig i tvänne, hvilka ligga intill hvarandra som ett
par tunna pappersblad. Den öfre af dessa skifvor
tillväxer fortare och åt alla sidor, dock så att dess öfre yta
hastigare tilltar i storlek än dess undre, hvarigenom en
kupig bildning uppstår med håligheten vänd nedåt.
Samtidigt har den undre skifvan tillväxt så, att den täcker
kupan undertill, men skjuter vid kanten framom ett litet
parti af dennas nedersta del, som är särskilt begränsat
och kan böjas inåt. Detta parti bildar den enda ingången
till den annars fullständigt slutna blåsan, och är som af
fig. 16 synes, så anordnat, att det ger efter för tryck
utifrån, men då det går ofvanom och inom den undre
skifkanten icke för tryck inifrån; den kan således liknas vid
en ventil. Hos olika arter finna vi nu helt olika
anord-Verdandis småskrifter. 97.
2 a.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
