Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trosskusken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Rak som trötts en yngling bar ban sina ar,
Djupt på skuldran föll lians vackra silfverhår,
Anletet, med kinden slät och näsan tvagen,
Sken i mörkret nu mer ljust än förr om dagen.
Unge Blume visste knappt att fatta sig:
„ Hvilket under, gubbe, har förvandlat dig?
Du, mer lat och sotig förr än likar andra,
Står nu putsad främst och främst beredd att vandra.
Hvem har tvått ditt anlet rent från sot och damm,
Hvem har pressat i din gråa lugg en kamm,
Hvem har fått dig väckt, det är dock hufvudsaken,
Du, som knappt på sjelfva dagen förr hölls vaken?"
jltnge herre," hördes lugnt den gamles svar,
^Sføiönmt far man när från eget land man
far-När man ser sitt folk med skam fly unnan bara,
Då är bättre sofva, än att vaken vara.
Hvarför skulle jag mitt gamla anlet två?
Mera öppen hade blygseln synts derpå.
Gärna tog jag mot och tålte spe och snäsa,
Sorg jag bar och derför bar jag sotig näsa.
Nu är allt förändradt, finska hären stridt,
Finland ligger för oss öppet himmelsvidt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
