Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 1. Den orientaliska fornåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är ett på samma gång egendomligt och
gagnande skådespel att iakttaga tankens första yttringar
af sjelfmedvetande hos de ursprungliga folken och att
se huru menniskosjälen, hvarhelst på klotet den än
må uppträda, visar samma karaktersdrag, samma
ursprungliga böjelser. Låtom oss lyfta litet på den
dimslöja som hvilar öfver det gamla Skandinavien; låtom
oss uppkalla minnena hos de ursprungliga kelterna,
geterna och andra Nordens barn! Om den yttre
formen, hvarunder deras tankar åskådliggöras, skiljer sig
från den som framträder hos Söderns folk, genom sin
mindre glänsande drägt, så skola vi dock i grunden se
samma förskräckelse för naturens fruktansvärda krafter,
och densamma panteistiska naturalismens kult.
Ossians sånger uppenbara denna böjelse i lika hög grad
som Sankyas hymner.
Men ända hittills ha vi ej mött några tydligt
uttalade idéer angående stjernornas natur och ännu
mindre angående deras värde som bostäder. Religionens
och poesiens föreställningar hafva förblifvit sväfvande
inom det omätbaras sfer; de hafva ej kunnat ikläda
sig någon substantiel form, och då man vill gripa dem,
gå de oss ur händerna som en flygtig dimma.
Måhända vi hos män som äro mer böjda för den
vetenskapliga iakttagelsen, skola finna en fastare grund och
mindre sväfvande begrepp.
Jean Reynaud har nyligen bragt i dagen de
ursprungliga gallernas kosmogoni, och hans arbete, som
är vidlyftigare än man kunnat vänta, när man tänker
på de få minnesmärken som qvarstå, visar på ett
öfvertygande sätt, att druidernas filosofi var mer bestämd
än någon af de föregående. Att druiderna till en viss
grad känt verldarnas verkliga rörelser och deras
ställningar i rymden är något som blir ganska sannolikt
med stöd af de monumenter som bibehållits till vår
tid; men att de varit i besittning af en fysisk
astronomi, och att de kunnat upptäcka analogien emellan
jorden och de andra planeterna är något som ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
