Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 6. Månen är fortfarande mötesplatsen för de resande (1638—1645) - Verlden i månen, af Wilkins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slags förhållande till de fysiska sanningarna, och att
man icke får vrida deras verser efter behag, för att i
dem finna ett stöd för vetenskapen. Skriften i dess
sanna och naturliga bemärkelse uttalar sig hvarken
om jordens rörelse eller orörlighet; då ni hos honom
tycker eder upptäcka en mening, skall jag åtaga mig
att utfinna en alldeles motsatt. Och den som
kommenterar följande ord i Predikareboken: Slägten
komma och slägten försvinna, men jorden blifver
evinnerliga, och som af detta In cetemum stat slutar till
jordens orörlighet, tänker lika svagt och enfaldigt som
om man resonerade så här: en mjölnare kommer, en
annan mjölnare går, men qvarnen hon står ständigt
qvar: ergo har qvarnen ingen rörelse.
Den satiriske författaren undanröjer således den
ena. efter den andra af de talrika svårigheter
bibeltolkningen uppställde mot den nya lärans anhängare,
och hvilka ännu i dag andragas mot oss af
oliktänkande, som icke följt med sin tid. Vi skola icke
längre uppehålla oss vid detta slags argumenter; skulle
man vilja redogöra fullständigt för de dogmatiska
diskussioner som under detta tidehvarf uppstodo, skulle
vi nödgas att skrifva flera volymer. Denna sida af
frågan har för öfrigt sedan den tiden förlorat mycket
af sin betydelse, och i våra dagar är detta teologiska
åskådningssätt snarare en historisk märkvärdighet än
en samvetsfråga. Vi kunna till dessa exempel bifoga
de konventionela argumenter hvilka vid denna
tidpunkt voro mycket omtyckta.
Det är tillbörligt, säger Fromond, att helvetet,
som ligger i jordens medelpunkt, är så långt
aflägs-nadt som möjligt från de saligas boningar. Men
himmelen, som är uppehållsorten för de saliga, är
koncentrisk med stjernhimmelen. Således måste jorden
befinna sig i denna sfers medelpunkt och följaktligen
i verldsalltets centrum. Huru skall man kunna motstå
ett dylikt argument, eller följande: de menskliga
angelägenheterna kallas ofta i bibeln: Verk som fullbor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
