Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 6. Månen är fortfarande mötesplatsen för de resande (1638—1645) - Paradiset i månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin hänryckning blef lyftad, och som af Jesus
utlofvades åt röfvaren på korset, och hvarifrån våra första
föräldrar utdrefvos. Då det icke på jorden finnes något
ställe som hos sig förenar föregående vilkor, är det
icke otroligt att det ligger i månens verld.
Då för öfrigt hela menniskoslägtet skulle nödgats
att gå naket, så framt icke Adam fallit, var det
nödvändigt att detta ställe var skyddadt mot köldens och
värmens ytterligheter. Men detta kunde icke lika lätt
ske i en lägre luft, som i en högre. Då man insåg
att intet berg passade för en dylik vistelseort och då
vi icke kunna tänka något utom jorden beläget ställe
som bättre lämpade sig till en dylik bostad än denna
planet, har man kommit till den slutsatsen att
paradiset var beläget derstädes. Två väsentliga skäl tala
för detta antagande: l:o det jordiska paradiset kunde
icke ligga på jorden, emedan syndafloden
öfvertäckte-de högsta berg; 2:o det var nödvändigt att det hade
en viss utsträckning och icke utgjordes endast af en
liten del af jorden, emedan hela menniskoslägtet skulle
lefvat der, om icke Adam hade syndat.
Låtom oss göra rättvisa åt författaren till Verlden
i Månen, som icke lättroget hyllar någon af dessa
gissningar, och som i följande ord visar sitt sunda
förnuft och sin åsigt om deras värde: »För egen del
vågar jag icke uttala någon bestämd åsigt om Sele~
niterna; men jag tror att kommande århundraden skola
upptäcka mer om dem.»
I sin resa till månen kommer Cyrano de Bergerae
först till ett land som sannolikt skall föreställa det
jordiska paradiset, och der man ännu minnes den
namnkunnige Mada (Adam). Oaktadt det stympade i hans
text kan man deri igenkänna tanken att han hade
sett våra första föräldrars vistelseort.
Vid sidan om traditionen som förlägger det
jordiska paradiset till månen, kan man spåra lemningarna
efter en annan tradition, som förlägger det till den
södra hemisferen i närheten af eqvatorn. Man erinrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
