Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 6. Månen är fortfarande mötesplatsen för de resande (1638—1645) - Paradiset i månen - Rheita: Oculus Enoch et Eliæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad väckte våra goda förfäders häpnad, var likväl
ganska anspråkslöst, ty dess förstoring öfverskred aldrig
32. Med tillhjelp af detta teleskop var månen den
enda stjerna som kunde observeras och studeras med
något intresse, emedan planeterna knappt nog visade
sig under mätbara diametrar.
Vi hafva velat framställa de i det föregående
angifna böjelserna något omständligare, emedan de
representera den tid hvarom vi tala. Det här nedan
anförda arbetet lemnar en förklaring på denna riktning,
genom att för oss framhålla ett exempel på denna
besynnerliga förmälning mellan de astrologiska och
religiösa idéerna.
A. Kheita. Enochs och Elias öga.
Oculus Enoch et Elim, sive radius sidereomysticus
etc. Antuerpise, in-folio, 1645.
Man skall svårligen bland de rikaste
klosterbiblioteken under medeltiden kunna anträffa en bok
som kan täfla med denna stora in-folio om sjuhundra
sidor. Den bizarra föreningen man finner i den
mellan idéernas storhet och sällsamhet gör boken till den
enda i sitt slag. Titelvignetten föreställer verlden,
hängande vid en tredubbel kedja midt i en byzantinsk
kyrkas skepp. Verldens Frälsare håller ena ändan af
den ändlösa kedjan, som uppbäres af englar, apostlar
och konungar i tidehvarfvets drägter.
Detta kolossala arbete börjar med tvänne
dedikationer. Den första tillegnas Guds Son: Deo opt. max.
Christo Jesu, rerum omnium patratori siderum
pientissimo conditori et moderatori etc; den andra egnas
Ferdinand III af Österrike: Augustissimo
invictissi-moque Cesari romani imperii septemviris etc. I den
första får man öfvervara bokens invigning af den
treenige Guden; i den andra dess adopterande af en
jordisk kejsare. Men lemnom dessa detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
