Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 7. Nya utflygter (1647—1652) - Cyrano de Bergerac: Resa i månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I afvaktan på att detta stora resultat af
luftseglingskonsten må kunna vinnas, vilja vi fortsätta resorna som
företogos endast med tillhjelp af fantasiens vingar.
Cyrano de Bergerac. — Hesa i månen (1649).
Historia om stater och riken i Solen (1652).
»Det var fullmåne. Himmelen var molnfri, och
klockan hade slagit nio på aftonen, då, återvändande från det
nära Paris belägna Clamart (der monsieur Cuigy, som
är egare af detsamma, hade undfägnat mig och några
mina vänner), de olika tankar, som hos oss
uppväcktes vid betraktandet af månens lysande klot, underhöllo
oss under hemvägen. Somliga togo honom for en
vindsglugg på himlahvalfvet, andra försäkrade att han
väldet pipjern hvarpå Diana krusar Apollons kragar; ännu
en annan, att den ganska väl kunde vara solen sjelf,
som, sedan hon hade aflagt sina strålar, genom ett hål
betraktade hvad man hade för sig i vår verld, då hon
sjelf icke var närvarande. — Hvad mig beträffar, sade
jag dem, tror jag, utan att finna något nöje af de
skämtsamma fantasier hvarmed I söken att förkorta
tiden, att månen är en verld liknande denna, och åt
hvilken vår jord gör tjenst som måne. Några af
sällskapet undfägnade mig med ett gapskratt. . . Måhända,
sade jag dem, man nu på månen på samma sätt
skrattar åt någon som påstår, att vårt klot är en verld.»
Lemnar icke denna intagande början en angenäm
försmak af historien som följer, och är den icke ett
förträffligt pass, som ger författaren full
medborgarerätt inom vårt område? Savinien Cyrano, född i
Bergerac, en liten stad i Perigord, är förtjent af en god
presentation. Till och med i våra dagar känner man
icke mer om honom, än hvad som yttras i de båda
verserna af Boileau:
J’aime mieux Bergerac et sa burlesque audace
Que ces vers ou Motin se laorfond et nous glace.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
