Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 10. Fantasiresor under det adertonde århundradets början. Dikt och fantasi (1700—1750)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han höll på att slumra in af mattighet, då
det väldiga hölandet från en tjur, som kom emot
honom, väckte honom upp ur dvalan. Den
uppskrämde unga Dansken, som på motsatta sidan hade
sett några träd, skyndade sig att springa dit och att
klättra uppför ett af dessa. Men huru stor blef icke
hans öfverraskning, då han hörde detta träd gifva
ifrån sig milda men något gälla ljud, ungefär sådana
man kan få höra från en uppbragt qvinna. Saken
blef ännu mer öfverraskande, då nämnda träd stötte
honom ifrån sig och på ett ganska begripligt sätt
applicerade en örfil på hans kindben. Han föll ned
bedöfvad och trodde sig på väg att uppgifva andan;
ett mumlande och dofva ljud läto sig höras från alla
sidor: och se huru träd och buskar i oräknelig mängd
närmade sig och omgåfvo honom. Han fattade icke
rätt deras språk, men han kunde se att de voro
förbittrade på honom. Orsaken till denna förbittring var
ganska enkel.
Planeten Nazar, belägen vid jordens medelpunkt, och
på hvilken han nyss landat, är en verld som är
befolkad af träd. Men genom en olycklig tillfällighet hade
just det träd, i hvilket han, för att undfly tjuren, velat
klättra upp, varit hustrun till borgmästaren i den
närbelägna staden. Den förolämpade qvinnans rang gjorde
brottet svårare, ty hade det varit en vanlig qvinna,
skulle olyckan icke varit så allvarsam; men att vilja
äntra upp på en matrona af denna rang, var icke en
småsak hos en nation som gjorde anspråk på
anständighet och blygsamhet. Vår resande fördes som fånge
till staden.
Dessa menniskoträd hafva vår kroppslängd. De
hafva inga rötter, utan tvänne utomordentligt korta
ben, hvilket gör att denna planets invånare gå med
sköldpaddans långsamhet; man skall längre fram få
se till hvilken värdighet hans menniskoben upphöjde
Nicolas Klimius eller Niels Klim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
