Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 11. Fantasiens verldar träda hvarandra tätt i spåren; verklighetens verldar blifva sällsyntare (1750—1800) - De flygande menniskorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De flygande menniskorna, eller Pierre Wilkins
äfventyr är en roman som endast genom sin titel står
i någon slags beröring med vårt ämne.
Detta arbete tillhör samma klass som Robinson
och Grullivers resor. De flygande menniskorna äro
invånare i konungariket Normnbdsgrfutt, hvars
geografiska läge icke finnes af författaren angifvet.
Männerna och qvinnorna i detta land födas med
membra-nösa vingar, hvilka, att döma af gravyrerna, icke
sakna en viss prydlighet: vingar, vackra som kroppens
hud, lena och mjuka som siden, som utgöra den enda
beklädnaden, och hvilka under vanliga förhållanden
hermetiskt omsluta kroppen och sluta sig tätt efter
dess former. Berättelsen rör sig omkring en
engelsman, Wilkins, som förirrat sig till en obebodd ö, och
omkring en okänd, Youwarki, en flygande qvinna, som
kommit ned till ön, och som blir hans maka, och
snart bortför Wilkins till konungen, hennes fader,
i Normnbdsgrfutt.
Men alla dessa literära produkter hade icke för
ändamål att förfäkta tron på verldarnas flertalighet;
några uppträdde mot denna idé, som blifvit granskad
från så många sidor. År 1787 utkom ett arbete med
titeln En uppenbarelse om Englarnes verld, som just
hade sistnämnda syfte. Författaren hade grubblat
mycket öfver drömmar, aningar, andeverlden och hennes
samband med menniskorna, själarnas tillstånd efter
döden och deras sannolika vistelseort; han hade
framför allt med en vän samtalat om de beboeliga
jordarna och kände sig djupt intresserad af dessa frågor.
Jag vet icke, säger han, om min inbillningskraft mer
än andras är i stånd att förkroppsliga de idéer som
anslå henne, eller om inflytandet som gemenskapen med
rena andeväsenden kunde utöfva på mig, satt mig i
stånd att bilda mig klarare och bestämdare begrepp
om den synliga verlden; men det säkra är att min
själ gjort en verklig resa bland alla dessa verldar,
hvilka man föregifvit vara beboeliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
