Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 12. Nittonde århundradet. Slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig sedan i tysthet af Hans Pfaalls dagbok till en
ledning vid sina Utflygter *).
*) Under det en mängd efter nya skådespel törstande andar roade
sig med fantasiresor till planeterna, företogo sig andra att, liksom
uader förra seklet, konstruera anti-vetenskapliga systemer, i hvilka
paradoxen och enfalden förmäla sig med hvarandra. Vi hafva midt i
det nittonde århundradet hört menniskor helt tvärsäkert förneka de
astronomiska sanningarna, och naturligtvis med ännu större tillförsigt
de slutledningar som af dem härflyta. För att anföra några af dessa
märkvärdiga exempel, så offentliggjorde en viss Herr Regnault de
Jubicourt år 1816 Verldens skapelse eller det ursprungliga
organisations-systemet. Enligt hans åsigt äro alla de som tro på verldarnas
flertalighet, på astronomiens eller fysikens upptäckter och på de fakta
de synas afslöja, antingen dårar eller charlataner. Verldens byggnad
är icke så invecklad som så. Hon är ett ägg, tillkommet genom
parningen mellan tvänne lefvande principer, och hvilket ägg, liksom
djurens foetus, växt till i storlek, sedan det blifvit födt.., Sålunda
inledes detta präktiga system, som kostade författaren »tvåhundra
timmars arbete»>.
Månen förnyas periodiskt endast genom de fosforiska, feta och
oljaktiga utdunstningarna, hvilka nödvändigtvis utgå från
jordekropparna. Beviset för att han icke emottager sitt ljus från solen ligger
deri, att han är mörk när han under solförmörkelserna är henne
närmast!
Solen är icke något annat än produkten af mer eller mindre
flygtiga, feta varma eller glödande emanationer från samtliga
jordekroppar, hvilka utdunstningar stiga upp mot henne för att
koncentreras i hennes skifva, något vi ganska väl kunna märka af de
afdunstningar som ständigt uppstiga från jorden. Planeterna äro ej
annat än produkter af de mer renade emanationer, som nödvändigtvis
utgå från de under dem liggande kropparna. Sjelfva stjernorna
tillkomma endast genom de i ännu högre grad renade och förtunnade
dunster, som måste uppstiga från de under dem belägna kropparna,
sådana som planeterna, solen etc. Också är detta skälet hvarför de,
emedan de icke bekomma sin näring ur första band, äro så bleka och
svaga till sitt ljus.
Firmamentet utgöres af en slags förtätning eller förhårdning,
liknande ett glasartadt ämne; det alstras af de alkaliska, sura och grofva
delar, hvilka icke kunnat absorberas af stjernorna. Dess tjocklek är
oberäkneligt stor och den der rådande kölden ytterst skarp. Det
omsluter verlden, liksom skalet ägget; det har småningom tillväxt liksom
detta. Tack vare dess tillvaro, kan intet undkomma ur verlden.
Boken innehåller äfven en moralisk afdelning, icke mindre
märkvärdig än den fysikaliska delen. För att gifva ett begrepp om denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
