Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på stranden, och deras egare hehöfde barfota icke
skydda sig för fotbad, där han än hoppande från sten
till sten, än vadande längs stranden hjälpte kanoten
förbi stenarna, medan kamraten, klifvande på stranden
öfver stenar och busksnår, drog den framåt med
fånglinan. Arbetet med de två kanoterna var rätt
ansträngande, och innan vi klarerat forsen, rann svetten
i strömmar ned för ansiktet. När vi ändtligen fått
båda farkosterna i säkerhet, sjönko vi därför, varma
och trötta, men glada som två skolbarn, ned på den
sluttande, mossbeklädda bärgsklacken, njutande i fulla
drag af sommarsolen, vägornas glädtiga sorl och hvilan
ute i naturen.
Vi närmade oss nu det näs, som skiljde oss från
Vuoksen. På det smalaste stället var det icke stort
mera än en kilometer bredt, men där fans ingen väg
eller stig genom den täta skogen, som utbredde sig
mellan de båda stränderna. Vi styrde därför mot
Kääntymä by, därifrån sträckan till Kaltovedenmaa vid en
vik af Vuoksen visserligen var 5 kilometer lång, men
som i stället kunde tillåta transport af kanoterna med
häst och kärra längs den goda landsvägen. Anlända
till stranden räkte det icke länge, innan vi aftalat om
dragare för farkosterna. Man var redan van vid dessa
kanolturer. För nägra dagar sedan hade man hjälpt
ett parti – det som vi tidigare hört om – öfver
näset, och alt sedan den första kanoten för par år sedan
visade sig i dessa vatten, hade hvarje sommar nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
