Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Theodor och Emma. Lyckliga dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schiller genast få del därav: »Min Karl har till ära för
sin manlighet för första gången ståtat i byxor.
Man hade sagt honom, att till sådana hörde också
skägg; när han nu fick plagget, frågade han: men
var är skägget?»
Vidare anförtror Körner sin vän, som under
tiden också blivit gift och far till sin förstfödde
son, hur han känner sig föryngrad, när han
betraktar sin gosse: »det är dock en underbar
njutning att se omkring sig en sådan liten varelse,
som är knuten så nära till en; den, som måste
umbära denna njutning, skall aldrig fullt lära
känna livets värde.» Han berättar, huru hans
förnämsta omsorg är att noga iakttaga och vårda
barnets alla goda anlag och att »intet förstöra.
Det, som icke växer av sig självt, planterar jag
emellertid för närvarande icke dit.»
Han ådagalade från första stund aktning för
gossens och sedan än mer för ynglingens
individualitet; detta hade en ytterst välgörande
inverkan på den unges karaktärsdaning: hans naturliga
öppenhet, glättighet och trohjärtenhet fingo fritt
utvecklas; redan från sin första barndom såg han
i sin far sin bäste vän, vilken han öppet
anförtrodde allting, för vars erfarenhet han bar
vördnad och tillit. För den unge Körner voro
föräldrarnas personligheter, deras exempel, tonen i
hemmet och i vänkretsen det yppersta
uppfostringsmedel.
Till en början ledde fadern själv sin sons
undervisning. Det första aktstycke man har av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
