Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Theodor som gruvarbetare. Bergmanstudent i Freiberg. Första diktbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läsaren» talar han om dessa »knoppar, som våren
fött»; lika litet som fadern betraktar han sina
poem som mästerstycken; han är blyg över dem;
han tackar för ledning och råd och kallar dem
»endast drömmar om livet»; – – »huru skall
väl den blomman bli, som en gång utvecklas ur
dessa knoppar?» frågar han själv; »det får
framtiden visa – få knopparna leva över sommaren,
så kunna de mogna till frukt.»
Denna inledningsdikt verkar gripande
smärtsamt, när man tänker på, att denne högsinte,
snillrike yngling med denna ljusa, fläckfria
gossesjäl inom tre år skulle ha slutat sin korta, lysande
livsbana. Det blev honom icke tillstått att uppnå
en livets och mognadens sommar.
Dikterna återge för övrigt grunddragen i hans
karaktär: han är vek och manlig; eldigt hänförd
och med stålkraft i viljan; han är religiöst from
och trofast hängiven dem han på allvar älskar;
till allt detta kommer en ytterst livlig, men
strålande klar och ren fantasi.
I det hela taget blevo »Knopparna» nog så
välvilligt mottagna; man såg i dem vad de voro,
ett första lovande försök, som berättigade till de
allra största förhoppningar.
Synnerligt betecknande för Theodor Körner,
ynglingen med den brusande levnadslusten, han
som väl kunde flamma och brinna för en fager
tärna, men aldrig förnedra sig till osedlig råhet i
ord eller vandel, han, som kunde slåss och finna
på tusen vilda upptåg, äro de »kristliga sonetter»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
