Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Theodor i Wien. Far och son. Theodor som teaterdiktare. Första framgång. Brevväxling mellan far och son. Preussens förnedring 1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett helt år av sin bästa ungdomstid. Han
uppmanade honom därför enträget att återupptaga
sina avbrutna studier. Han begär icke, att
Theodor skall avsäga sig all ungdomens sunda
och rena glädje, tvärtom:
»Men för ett liv i sann glädje behövs
tillfredsställelse med sig själv, och denna kräver absolut
en bestämd verksamhet, en strävan till ett värdigt
mål – –»
Han framhåller och betonar, att en man måste
drivas av kärlek till detta mål, ej av beräkning,
ty endast därigenom kan man i verklig mening
lyckas:
»Härpå grundar jag min övertygelse om värdet
av varje yrke, som förädlas genom kärlek och
därigenom skötes med framgång. Jag beklagar
den kraftfulle yngling, för vilken ett vidsträckt fält
för valet av framtida uppgift öppnade sig, men som
icke följde den inre kallelsen utan lät sig
vilseledas av mängdens fördomar eller falska röster.»
Med Schillers tunga livskamp i minne bävade
han för, att hans son skulle som levnadsyrke välja
skaldebanan, på samma gång han ansåg honom
äga en stor framtida uppgift just såsom nationell
diktare:
»Jag erkänner din diktarkallelse, och vare det
fjärran från mig att rubba din tro på den. Att
hava makt över sin nations ädlaste andar är en
härlig lott, och jag har den tilliten till dig, att du
icke skulle missbruka en sådan makt. Din
viktigaste sysselsättning vare alltså alltid att icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
