- Project Runeberg -  Far och son: Ett hems historia /
169

(1915) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. »Allt för fosterlandet». Theodors brev till sin far. Avsked från sin brud och Wien. I Breslau. I Lützows kår — »De svarta jägarna». Hög allvarston. Theodor stridens försångare. Dödsinvigning i Rogaus kyrka.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

miljoner ögon, ångestfulla, men dock med förtroende
till ert mod och den rättvisa saken. Alla hjärtan
äro öppna till bön, alla händer redo att giva: det
gäller ju det högsta, fäderneslandets frihet,
varförutan varje lycka blott är ett sken, varje
välbehag ett tomt glitter, som knappast förgyller
slavkedjan. Till er blicka miljoner tyskars ögon, till
er, I, den svarta skarans, den heliga hämndens
män! Viljen I här i Herrans hus och inför hans
altare lova att aldrig, när det gäller, såsom
människor förneka er mänsklighet, aldrig som
medborgare ert fosterland, som soldater er konung,
som kristna er tro? Då uppmanar jag er att
uppräcka eder högra hand och högt och enstämmigt
med mig instämma: vi svära det!»

I samma ögonblick sträcktes mer än tusen
armar i luften och mer än tusen röster ropade:
»vi svära det», medan trumvirvlar och
trumpetfanfarer ledsagade den högtidliga eden.
Omedelbart därpå brusade genom kyrkan reformationens
stridspsalm: »Vår gud är oss en väldig borg». Den
tystnade, och åter steg prästen fram till
altarringen, utsträckte sina händer mot de unga
krigarna, som stående fyllde hela kyrkan, knäföll
och bad med skälvande röst en brinnande bön för
dessa, som nu invigt sig till den stora striden.

Innan kåren tågade ur kyrkan, utbragte den ett
skallande vivat för fosterlandet, varvid alla klingor
flögo ur skidorna och sträcktes upp, blixtrande i
ljusskenet och liksom fyllande hela kyrkans valv
med eldslågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:41:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faroson/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free