Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Theodors upprop till Sachsarna. För sista gången hemma. Goethe och Arndt. »Lyra och svärd». Överfallet vid Kitzen. Theodor svårt sårad. Underbar räddning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
över den löjtnantsutnämning han erhöll den 24
april. Detta bevis på förtroende kom hans bröst
att svälla, han måste ut i vårluften, i skogen, han
måste klargöra den sång han ett par dagar haft
i tankarna:
»Was glänzt dort vom Walde im Sonnenschein?
Hör’s näher und näher brausen,
Es zieht sich herunter in düstern Reih’n
Und gellende Hörner schallen darein
Und erfüllen die Seele mit Grausen.
Und wenn ihr die schwarzen Gesellen fragt –
Das ist Lützows wilde verwegene Jagd.
– – – – – – – – – – – – – – –
Die wilde Jagd und die deutsche Jagd.
Auf Henkersblut und Tyrannen!
Drum, die ihr uns liebt, nicht geweint und geklagt;
Das Land ist ja frei und der Morgen tagt,
Wenn wir’s auch nur sterbend gewannen!
Und von Enkeln Zu Enkeln sei’s nachgesagt:
Das war Lützows wilde verwegene Jagd!»
Det blev ett jubel bland kamraterna, når deras
unge löjtnant senare på kvällen plötsligt stod mitt
ibland dem med lutan på armen och sjöng för
dem denna lützowarnas stolta äredikt; inom kort
kunde alla sjunga med, och denna afton har av
deltagare förklarats vara en av fälttågets både
gladaste och högtidligaste. Den melodi, till vilken
man sedan och i våra dagar lärt känna den
berömda dikten, fick Theodor Körner aldrig höra.
Först efter hans död satte Weber 1814 till den,
till svärdsången (på svenska illa översatt: »vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
