Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Åter i elden. »svärdsången». Theodor Körners »Bröllop med döden». Graven i Wöbbelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan samlades hela kåren åter kring sin och
tyskhetens unge »försångare» för att ännu en sista
gång med honom som mittpunkt sjunga den sång,
varmed han spritt glans över dem alla, men
rösterna kvävdes av tårar, och den sörjande
kamratkretsen förmådde knappast mer än framviska
orden: »Das war Lützows wilde, verwegene Jagd».
En av kamraterna utskar med ett kraftigt snitt
ett stort fyrkantigt barkstycke och inristade i ekens
stam den fallnes namn och dödsdag. Detta ekens
»sår» har för länge sedan grott igen; men den
besökande kan än i dag efter hundra år tydligt
urskilja märket från denna Tysklands sorgedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
