Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Ångest i hemmet. Dödsbudet. En systers kärlek. Körner och Minna lämna Dresden. Familjen samlas åter. Slutord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länge obeboeligt för dem genom alla slags
soldatinkvarteringar. Värst att bära var dock oron över
Theodor; all postgång var upphävd, och under
veckor och månader väntade de förgäves brev.
Redan den 3 september hade en Berlintidning
innehållit en kort notis om den högt uppburne
unge diktarens död. Denna notis rättades några
dagar därefter av en annan, som förklarade, att
han endast vore sårad. Den 15 september kom
emellertid en detaljerad skildring över förloppet
och begravningen i Wöbbelin.
Alla dessa olika uppgifter nådde även Dresden
och höllo familjen i ångest och hopp om
vartannat. Körner själv, liksom hans själsstarka
dotter, tordes icke visa sin sorg och fruktan, ty
Minnas förtvivlan var så stor, att han bävade för
hennes liv. Men i enrum med sig själv dolde han
ansiktet i sina händer och klagade med tunga
suckar över sin son, sitt livs stolthet, som
måhända vore förlorad för honom. Till slut blev
ovissheten så förtärande för dem alla, att han lät
i Berlins tidningar införa följande upprop:
»Den sårade löjtnant Theodor Körner vid
lützowska kåren uppmanas enträget att antingen
själv eller genom sina vänner låta i dessa blad
införa någon underrättelse, då tills vidare ingen
möjlighet är att genom posten få någon sådan.»
Men intet svar nådde de ångestfullt bidande.
Den de sökte hade då redan många veckor vilat
under den mecklenburgska eken.
Först den 8 november fick Körner genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
