- Project Runeberg -  Fartens tjusning /
169

(1928) [MARC] Author: Henry Segrave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. 1926

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

voro anmälda. Diet var så många, att man fann sig
föranlåten att på tävlingsdagens morgon anordna
uttagnings-tävlingar på en sträcka av c:a 50 kilometer. Endast de
tre bästa från varje heat tillätos tävla i finalen på
eftermiddagen.

Dessa uttagningstävlingar äro mest en fars, emedan de
bästa vagnarna kunna slås ut och en god tävling förstöras,
enbart på grund av sådana saker som punkteringar. Även
den minsta lilla motgång, söm drabbar vagnen under färden
på en så kort sträcka, räcker till för att den skäll bli
utslagen.

Av okänd anledning funktionerade min vagn ej så
särdeles väl i början av tävlingen, och jag låg trea eller fyra,
när den, efter omkring sex varv, beslöt sig för att vakna
upp. Efter några varvs spurt var jag i spetsen, där jag
också lyckades kvarstanna tävlingen ut.

Mot slutet var det inte utan att jag började känna mig
orolig över de signaler jag mottog från depåerna. Var
gång jag passerade, signalerade man till mig att ytterligare
sakta farten.

Ungefär 15 km. återstodo ännu att köra, och jag gick
just ur hårnålskurvan på den bortre sidan av banan samt
körde tämligen lugnt — då jag plötsligt hörde vrålet från
ett öppet avgasrör strax bakom mig. I det jag såg mig
omkring upptäckte jag, att det var en av de
kompressorförsedda Bugattivagnarna, som, ehuru den körde som tvåa,
hade legat sex eller sju minuter efter mig. Det såg ganska
allvarligt ut ett slag, men jag trampade på allting och
»vred upp alla kranar».

När jag körde förbi depån, signalerade jag frenetiskt,
för att få den att angiva ställningen, men jag hade ingen
tid att se efter, om den förstått mig eller inte. När jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fartenstju/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free