Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landskapsnamnet Uppland, af Otto von Friesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syftade på Trögds härad. I Färentuna fick nian också den för en
stockholmare förvånande uppgiften, att Svartsjölandet — både mot
hvad han själf trodde och mot hvad hans geografi lärt honom —
omfattar betydligt mer än den ö, som vanligen kallas så och som
på orten kallas Färingsön. Dit höra nämligen också Munsö, Ekerö
och, om man får tro ett dombref från 1709, Adelsö, ty i detta står
Alsö på Svartsjö». Som vi finna, är meddelaren af ofvanstående
intressanta notiser själf något osäker om, hur i den folkliga geografien
gränsen går mellan Uppland och Storlandet. Det är öfver hufvud
icke säkert, att dessa båda namn + Roslagen och Svartsjö enligt
färingtunabornas uppfattning representera samma föreställning som
i riksspråket återges med Uppland. Till att börja med är det
visserligen fullt klart, att med Uppland, Oppland i de ofvan nämnda
båda bygderna afses det längre in från kusten, längre upp efter
de sund, vikar och åar, hvaraf landskapet är genomskuret, belägna
landet. Jag skall med ytterligare skäl styrka detta nedan. Nu
föreställer jag mig, att, om folket har sin geografiska indelning af
Uppland fullt systematiskt genomförd, så är för dem landet
närmast uppdeladt i kustområdet längs Mälaren och Saltsjön med
därutanför belägna öar och det inre landet (»uppland»). I gammal tid
hörde Færingö thinglagh, nuvarande Färingtuna härad, till
Attundalands rodh, alltså till Roslagen, Styffe: Skandinavien under
Unionstiden, s. 300. »Storlandet» är sålunda från färingtunabornas
horisont det på andra sidan norra segelleden belägna kustområdet
tillhörande fastlandet.
Den betydelse af »uppland, innerland», som vi redan med stöd
af nutida folkligt namnbruk kunna konstatera, bekräftas äfven —
såsom ju var att vänta — af äldre källor. Olof Broman lämnar i
sin Glysisvallur — se Hægermarck: Helsingboken (Prosten
Bromans Glysisvallur) Uppsala 1900 s. 63 — en afskrift af ett äldre
manuskript (från tiden 1580—1620) om finn-nybyggena i Hälsingland:
»Dessa nybyggen på Finnskogarne finnas allra mest uti
Upplands-Socknarne v. g. i Hassela, Bjuraker, Ferla, Jarlsö, Arberad,
Boldnäs, Alfta, Hanebo; Men ut vid Sjösidone icke så, där desse Finnar
———.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
