Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hornborga by i Västergötland före år 1860, af Jesper Svedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än nu, och de vallades af en vallpojke mot ersättning af ett lod
ull och sex styfver för hvarje fullvuxen tacka, men för bagge
betalades icke. Vidare erhöll han 3 skilling för hvarje utefödd och
hemburen lamunge samt mat efter budkafle.
Kreaturen voro förfärligt eländiga, och det vanliga var, att de,
när de om våren skulle utsläppas till betning, ej själfva kunde resa
sig, utan gick ett lag af 4 à 5 byamän omkring och hjälpte
dem upp. Något fönster på fähuset förekom icke, men vanligen en
glugg i muren, som hölls tillsluten hela vintern öfver med en
halmtapp, hvadan djuren stodo i ständigt mörker. Först i slutet af
1850-talet uppstod det första mejeriet, dit mjölken kunde säljas, och
efter den tiden började man sköta kreaturen bättre.
Till jordens brukning användes träkrok samt harf med lösa
träpinnar. Plogen inkom först med klöfverodlingen. De från 1848
års krig hemvändande soldaterna vore de första, som i byggden
omtalade klöfver, men den kom först i slutet af 1850 till odling.
Snart sagdt alla inom byalaget voro mera eller mindre i
släktskap, emedan man den tiden aldrig gifte sig »utan gälls». Min
sagesman berättar hvilken skandal det ansågs vara, när en gång en
rik byaman från Ugglum gifte sig »utan gälls» med en förmögen
hemmadotter från Sjogersta. Det gick för sig, emedan de båda voro
rika, men riktigt hederligt var det icke, och ej heller blef han »väl
liden» i byalaget.
Bonden själf, hans söner och döttrar arbetade likasom hans
tjänare, skötte samma slags »susslor» och åto samma slags kost.
Klockan 3 på morgonen utdelades per man en tredjedels kaka
blandkornsbröd, som var uppvridet i rågmjöl.[1] Detta åts då alldeles
enbart. Klockan 5 åts s. k. »dagöl» bestående af potatis med en bit
sill eller fläsk samt hafrebröd. Vid middagen, som alltid hölls
klockan 12, framsattes gryngröt, kokad i mjölk, samt hafrebröd; kl.
5 eftermiddagen bröd med antingen fläsk eller smör. Aftonmåltiden
bestod hvarenda dag utom lördagarna af hafregrynsgröt med sur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
