- Project Runeberg -  Fataburen / 1906 /
125

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska allmogens jakt, af Nils Keyland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvarade snaror var man skyddad, om man, innan de vidrördes, tog
i de på ett snöre uppträdda rofdjurständer, som man hade förvarade
i trollpåsen. Där skulle vara alla rofdjurständer från björnens till
vesslans. För öfrigt var det för alla jägare, som ej ville mista
vonen, en viktig förhållningsregel att ej under den tid, solen var
nere, uppträda i skog och mark [1] eller att på något sätt stöta sig
med de andeväsen, som makten hade i skogen. Ty utan deras gunst
vore äfven den största skicklighet värdelös.

I fråga om jakt på ädlare villebråd har allmogen skarpt klandrats
både för sin grymhet och bristande hushållsaktighet, och detta
sannerligen icke utan skäl. Men i betraktande af, att dessa klagovisor ständigt
tonat från kretsar med allt för genomskinliga jaktintressen, verka de
vackra orden mera som ett talesätt utan reell innebörd. Mellan den
grymhet, som af ekonomiska skäl tillåter, att villebrådet förgås i
fällan sakta men säkert, och den som förmår insupa poetisk mättnad
af t. ex. en drefjakt, där det afsedda bytet får gå i tärande
dödsångest timtals, innan det skadskjutes eller dödas, höfves ej här
anställa några jämförelser. Vare det nog sagdt, att allmogejakten nu
intagit en undantagsställning och trängts allt mer inom laglöshetens
råmärken ej mindre genom det högre fackets öfverhandtagande
monopolvälde än till följd af sina egna oarter.


[1] Så, löd en gång skogsråns varning till Krus-Erik, när han jagade om natten:

Tag bössan från ögat
och se dig bakom
och koppla dina hundar,
de skälla så långt upp i norden.
Ty vi ska gå vall
med båd getter och får,
det lider så långt utpå kvällen.»
                 (Förf:s anteckningar från Värmland.)


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:43:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1906/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free