Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner af C. W. v. Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 c. w. v. SYDOW.
nya ledet i hypoteskedjan. Men tid efter annan ljöd ropet på
jättekvinnan allt starkare. Och en dag’ - det var kanske först en dag
mot det tolfte århundradets slut - stod äfven hon därnere vid sin
pelare.» Gumman skulle alltså tillkommit betydligt senare än »Finn»
och ha en helt annan betydelse. Detta senare motiverar Weibull
med bildens karaktär och uttryck. Under det Finn står trygg och
säker i en sådan ställning som en, som söker stödja pelaren, är hos
gumman »allt lif och rörelse». »Under den ansträngning hennes hela
figur ger tillkänna, har hon sjunkit på huk, såsom den gärna
ofrivilligt gör, hvilken lägger all sin styrka i att rycka ned ett
upprättstående föremål. Barnet, som följt henne ned i kryptan, griper
för att hålla sig fast i förskräckelsen med ena handen kring moderns
arm, med den andra i hennes hår. Men själf vänder hon med ett
redan stelnande ansiktsuttryck blickarna i riktning mot den närmast
liggande nedgången till kryptan. Det är, som hörde hon redan
byggherren komina ned för trappan» o. s. v. Dessutom påpekas hennes
»dvärglika» gestalt, - något oegentligt, enär hon upprest skulle bli
omkring 3/4 af Finn. Med stolt tillförsikt slutar Weibull sin
framställning med följande ord: »I kryptkyrkan i Lund är, som folktron
menar, jättekvinnan väl ännu alltjämt ’af jättestam’. Men jätten,
om också byggmästare, icke längre jätte.»
Denna konstfärdigt hopfogade hypotes blef ej länge obestridd.
Dr O. Rydbeck har i några föredrag på ett bindande sätt påvisat,
att det ej kan vara tal om någon oliktidighet mellan de båda
bilderna. En jämförelse mellan de detaljer, som ännu kunna urskiljas
dels på bilderna själfva, dels på de små figurerna på »Finn»-pelarens
kapital, såsom klädedräkt, bälten, öron, näsa, mun, ögon m. m., visar
nämligen, att bilderna ej blott måste vara från ungefär samma tid
utan till och med med all sannolikhet af samma mästare. Därmed
faller ett ytterst viktigt led i Weibulls hypoteskedja. Rydbeck
häfdar också med bestämdhet, att »gumman» ej kan föreställa något
troll, dels emedan hon tydligen är afsedd att vara ett motstycke
till »Finn», dels emedan hennes och barnets klädedräkt visar en sådan
elegans och omsorg, att det ej kan vara tal om, att hon skulle
föreställa någon ond makt. Och häri har han säkerligen rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
