Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
N. B. HAMMARSTEDT.
O
A den till denna uppsats hörande, i färg utförda planschen
äro afbildade:
Fig. 2 (K M. nr 87,220) en takhängfågel från Jämtland,
hvilken framställer den sitt eget bröst uppristande fågeln: »pelikanen».
Sannolikt har fågeln en gång burit sina ungar vid bröstet, ehuru
dessa nu saknas.
Fig. 3 (N. M. nr 21,978) äger ungarna i behåll. Om denna
träfågels härkomst saknas tyvärr närmare uppgifter. Otvifvelaktigt är
den dock inhemsk.
Märkligt är, att denna senare bild, hvilkens hufvud prydes af
en kam af samma typ, som i regel utmärker de svenska hängfåglarna,
på halsen bär ett rödt märke, hvilket tydligen är en rudimentär
kam af den typ, som ses å fig. 2. Denna röda kam, hvilken
således är den äldre, har för att lämna rum fått draga sig undan till
den oegentliga plats den nu innehar. Egenskapen att bära en
hjäss-kam - att vara aves cristatse - synas vara kännetecknande för
vegetationsfåglar i regel, t. ex. Picus, Eegulus, Gallus, Pavo,
Vanel-lus, lynx. För någon dufart, som i detta sammanhang kan komma
i åtanke, är emellertid någon dylik hjässprydnad ej utmärkande.
Fig, 8. Huzulisk pingstdufva. Efter W. Szuchiewicz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
