Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På tal om spottning bör man också ihågkomma vissa lekar,
hvari ingår att taga fatt hvarandra. Har man hunnit ett mål
eller vill utgå ur leken, spottar man och ropar: »Tvy fri».
Uttrycket »tvy dig!» ofta beledsagadt af spottande samt till
exempel ett omdöme sådant som detta: »Han är så usel, att jag icke
en gång gitter spotta åt honom», innebär endast ett djupt förakt
och har sannolikt intet alls med här afhandlade skrock att göra.
Det hör till ett annat begreppsområde.
Vid så mycket spottande, som af dessa gamla föreställningar
tillrådes, kunde det ju lätt olycka sig, så att spotten folie på en
själf. Det betydde, att något förargligt skulle inträffa. Men
lyckligtvis fanns det då medel att förebygga detta: man bultade sig tre
gånger i ryggen. Eller man slog sig med båda händerna ett kors
i korsryggen. Detta sista är nog det ursprungliga och den enkla
bultningen en förenkling af korsbultningen.
Att dessa föreställningar, äfven om de uti tillämpningen antaga
en viss tidsfärg, äro till sitt väsen mycket gamla, kan man sluta
till redan däraf, att de ägt så allmän utbredning bland vårt folk
och följt det vid snart sagdt allt dess görande och låtande: i
arbetet, vid hvilostunderna, på färdvägarna, i skogen, på sjön, vid källan,
i stallet, i stugan, hela dagen igenom ända från morgonen, då man
gaf hvitormen sin nyktra spott och kanske spottade i den nya
skjortan, ända till aftonen, då en af de sista, viktiga handlingarna blef
att genom en spottning tillförsäkra sig ett lugnt nattläger. En sed,
hvilken så som denna en gång varit allmän folksed och oaktadt
århundradens inflytande af kristen tro och allsidig folkupplysning icke
kunnat helt bortarbetas, utan liksom kardborrar ännu här och där
hakar sig fast vid den svenska allmogedräkten, ja bevars, äfven vid
mycket bildadt folks habitus, en sådan måste hafva uråldriga anor
och sannolikt sin rot i någon religiös föreställning, och då
naturligtvis en hednisk, ehuru, såsom jag framdeles skall visa, i någon mån
påverkad af kristet inflytande. Det finnes verkligen en sedvänja,
och denna just af kristet ursprung, hvilken, oaktadt sin stora
olikhet, i det praktiska lifvet har många beröringspunkter med
spottningen och liksom denna följt vårt folk under arbete och hvila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
