Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA GRAFVAR I JUKKASJÄRVI KYRKA. 201
hvaruti de äro nedsatta, kanske äfven den andra, anlagts samtidigt
med att det nuvarande koret tillbyggdes till den ursprungligen 8
alnar kortare kyrkan,1 en tillbyggnad som ägde rum just under den
ofvannämnde kyrkoherden Johan Tornbergs tid år 1726.
Det är icke osannolikt, att bruket att begrafva inom kyrkan
upphörde efter den genomgripande reparation, som kyrkan undergick
på 1780-talet, då enligt räkenskapsboken 1784 äfven nytt golf
inlades. Detta antagande öfverensstämmer åtminstone med de
traditioner om prästgrafvar, som den förut omtalade 76-åringen bevarat i
sitt minne. Gubben, hvars namnuppgifter voro förvånande exakta,
visste omtala, att kyrkoherden Gran (d. 1774) och hans hustru skulle
ligga åt höger i koret, men kyrkoherden Grape (d. 1810), den ende
präst, som begrafts i Jukkasjärvi efter reparationen, bakom
kyrkoväggen åt sjön till (d. v. s. åt söder) vid dörren till koret.
Kyrkoherden Palmgrens fru (d. 1817 i barnsäng) och en dotter till den
siste i Jukkasjärvi bosatte kyrkoherden Lindstedt, som gubben
mycket väl kunde minnas, skulle båda likaledes vara begrafna utanför
kyrkan. Häremot strider visserligen, då fru Palmgren var den enda
af familjen, som dog i Jukkasjärvi, den uppgift, som en af de med
kyrkans reparation sysselsatta arbetarne meddelade, nämligen att
timmergrafven intill korväggen skulle kallas den Palmgrenska.
Gubbens uppgifter, som visat sig fullt pålitliga i fråga om namn,
torde dock få anses så äfven i fråga om grafplatserna, i all
synnerhet som inskrifterna på kistorna i timmergrafven tyda på en så
mycket äldre tid. Zetterstedt, som besökte Jukkasjärvi 1821,
omtalar, att »begrafningar ske alltid på kyrkogården» (ofvan anf. arb., I,
s. 214), utan att ens nämna den tidigare seden.
Under reparationen sommaren 1907 hade arbetarne påträffat
kistor och skelettdelar äfven i den äldre från 1600-talet
härstammande delen af kyrkan, särskildt under den från västra väggen
framspringande läktaren åt södra väggen till. Den knappa tiden
1 Vikarierande kyrkoherden A. Fjellner uppger i sitt »inventeringsinstrument» af
år 1832 (manuskript i Antikvariskt-topografiska arkivet), att kyrkan 1726 »förlängdes
8 alnar framifrån». Måttet stämmer i det närmaste med afståndet mellan öfversta
pelaren och östra korväggen (4,?o m.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
