Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM »HAMMAR-» OCH >SOLSKIFTE>.
219
skulle sålunda betyda en dylik strängt geometrisk fördelning af
bytomten.
t>
Emellertid låg det helt naturligt nära till hands att i termen
»solskipt» indraga äfven åkerns fördelning, då denna, som förut
visats, var beroende af tomternas läge. Så sker också i
Södermanna-lagens Bygningabalk kapitel XI § 1: »Hawer annaet brut a warit,
aghe fen wizorj) eptir tompt will löeggiee msellum bilz oc byrf)se oc
eptir rsette solskipt».
Äfven senare tiders lagstiftare ha med »solskifte» afsett
hufvudsakligen tomternas fördelning, så i det s. k. Rosengrenska
lagförslaget1 Byggningabalken kapitel 6: »Nu ähr by till iämpndela
kommen och i laga soolskiffte lagd, så att hwar hafwer så fått i tomp
ten, som han är ägande till, som för är sagdt, och then ligger
närmare soolen, som närmare böör liggia, thet så skall wara, att then
som ähr mast ägande, han skall och haffwa bästa lägenheeten och
liggia närmare solen, och then fiermare och längre ifra som mindre
äger, och när så ähr skifft, tå ähr tompt åkers moder, och bör tå
åker effter tompt läggas».
Likaså i Bygningabalken i 1694 års lagförslag:2 »Tompten skall
läggias efter rätta soolskifte och väderstreck, norr och söder, öster
och väster*,
samt i 1734 års lag3, hvars bestämmelse är tämligen
orakelmässigt affattad: (Tompt) »skal och läggas i rätta solskifte, som är
öster och väster, norr och söder».
Af de nu anförda citaten ur senare lagförslag framgår, att
äfven här liksom i landskapslagarne tomtens skifte varit det viktigaste
och grundläggande, men de meddela just ej något utöfver hvad som
varit kändt från landskapslagarne om solskifte. På ofvan anförda
ställe i det Rosengrenska förslaget meddelas dock underrättelse om
ett förhållande som ej finnes antydt i äldre lagar. Upplandslagen
bestämmer, att den, som äger mest i byn, skall råda för det inbördes
läget af tomterna. Här däremot säges uttryckligen, att den som
1 »Lagförslag i Carl IX:s tid>, utg. af Riksarkivet, sid. 363 f.
2 Kapitel IV § 2. Tryckt som bilaga hos Liljenstrand: anf. arb., sid. 352 ff.
3 Bygningabalken kapitel I § 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
