Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörkullen och andra ortnamn på Smör-. Om nordiska kultorter. Af Oskar Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÖRKULLEN OCH ANDRA ORTNAMN PÅ SMÖR-. 195
»vattensamling, vattendrag». I fråga om dessa namn hänvisa norska
ortnamnsforskare, O. Kygh och andra, till den möjligheten, att
namnets förra led kan referera sig till någon egendomlighet hos
vattnet.1 En sådan är ju tänkbar, men svårare att närmare angifva.
Jag gör i det följande några försök därtill.
Om förklaringen till namnet på en isländsk sjö, Sm0rvandet
(Smjörvötnin),2 belägen på Sm0rfjseldene, synes man mig icke behöfva
sväfva i okunnighet. Lokaliteten, där denna sjö är belägen,
karaktäriseras som »et st0rre brungult, med snepletter rigt udstyret fjseld».
Det är tydligtvis den »brungula» färgen, som i detta fall är
anledningen till namnet.
Smör- förekommer i ortnamn ofta sammansatt ined ett ord, som
anger en vattensamling af obetydlig storlek, l Danmark anträffas
på flera håll namnet Sm0rp0t.5 Det norska Sm0rgrav innehåller
som senare led fornvästnordiska ff rf f, f. »gravet eller naturlig
ssenk-ning i jorden». Professor Hj. Falk yttrar härom: »Da smigr ogsaa
betyder ’fedt\ kunde gaardnavnet tydes som: Scenkning, fyldt med
fedtagtigt mudder.»4 I fråga om sådana namn kan man också tänka
på beskaffenheten hos vattnet, som här samlar sig. Detta antar ju
gärna i små, stillastående vattensamlingar en skimrande yta, som
kan påminna om det smälta fettet på ytan af hett vatten. Särskildt
antaglig synes mig denna förklaring, när ordet mosse förekommer
som senare led.5 I en liten populär skrift om torfmossarna heter
det, att mellan tufvor af sumpväxter har det bruna dyvattnet
1 O. Rygh, Norske elvenavne, s. 236, och N. G. 2, s. 21, Sm0rbsek.
2 Kålimd, Hist.-topogr. beskr. af Island 2, s. 198.
3 Med belägg från 1621 och 1634 (Krönens sk0der. bd l, s. 403 och 478). P0t = pyt,
»vandhul», »gravet hul, hvoraf der er taget ler, mergel, t0rvcdynd el. lign.» , Feilberg.
4 N. G. 5, s. 255. - Rätt nära denna uppfattning kommer J. Kok, Det danske
folkesprog, del 2, s. 361, i sin med tvekan framställda anmärkning till det slesvigska
ortnamnet Sm0rkule: *! f01ge opgivelse på stedet af beliggenheden i en kule (hule),
hvortil vejen er sm0ret.^
5 Smörmossen är namnet på en mindre gård i Ödeshögs socken, Lysings hd,
Östergötland, (Postorts-fört. 1909). Sm0rre Mose heter en mossträcka i Gladsaxe socken,
Sok-kelunds härad, K0benhavns amt. På ön Turö, Sunds härad, Svendborg amt, ligger
Sm0rmose-Skov. - Det förtjänar dock erinras om, att mossar ej sällan varit helgade
platser, hvarför ett samband med hednisk knlt här ej är otänkbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
