Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörkullen och andra ortnamn på Smör-. Om nordiska kultorter. Af Oskar Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 OSKAR LUNDBERG.
stannat, »skimrande på ytan nästan som ett gammalt, solbrändt
fönsterglas».J
När det blir fråga om med Smör- begynnande namn på rinnande
vattendrag och större vattensamlingar som sjöar, är det ovisst, hvar
förklaringen skall sökas. Namnet på en isländsk fjällsjö har, som
vi sett, låtit förklara sig genom sammanställning med för denna
plats egenartade naturförhållanden. Om dessa eller andra
egenheter i fråga om naturbeskaffenheten kunna anföras för öfriga
hithörande namn, får bero på iakttagelser och upplysningar från ort
och ställe.2
.Fästan för dessa namn sålunda ej alltid kan vinnas en passande
förklaring, finnes dock ingen anledning att antaga, att de
sammanhänga med hednisk kult. Namn på vattensamlingar och vattendrag,
begynnande med Smör-, utgöra sålunda en grupp, som med skäl kan
afskiljas från »kultnamnen».
Detsamma gäller om åtskilliga s. k. jämförelscnamn på Smör-.
Ett sådant är Smörasken, som, enligt hvad jag själf varit i tillfälle
att uppteckna, ej så sällsynt förekommer som namn på mindre skär
och klippor i Stockholms skärgård. Anledningen är tydligtvis den,
att skäret genom sin form erinrat om en smörask.3
Det norska ortnamnsmaterialet har vidare att bjuda på en
ganska talrikt företrädd grupp, där den senare leden betecknar »åker,
betesmark^ eller annan lokalitet, som äger betydelse för
landthushållningen. Sådana namn förklaras af O. Bygh m. fl. som »rosende
navne med hensyn til jordveiens frugtbarhed». Hit hör Smertu,
som omkring 1400 skrifves Sm0r]mfua.4 Det är tydligtvis
fornväst-nordiska ’pufa, f., tufva, som här ingår. Sm0r- skulle i detta och
liknande namn vara berömmande och ange platsens fruktbarhet.5
1 A. Quennerstedt, Hvad torfmossarna förtälja, 1896, s. 3.
2 I fråga om ett västgötskt sjönamn Smörxämlingen upprepas Ryghs förmodan af
E. Hellquist. Arkiv för nordisk filologi 25. s. 204. Se vidare anf. arb., s. 339 o. 354.
3 Som jämförelsenamn betraktar J. Kok, Det danske folkesprog 2, s. 361, det
slesvigska Smvrskålager under hänvisning till en parallell som ortnamnet Sennopskop.
4 N. G. l, s. 83.
5 Samma uppfattning om ortnamn på Sm0r- finnes hos J. Kok, Det danske
folkesprog, del 2, s. 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
