Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 " SMÄRRE MEDDELANDEN.
af ramens baksida är försedd med en tunn brädrygg, som hindrar
gräflingen att inifrån trycka ned fallbrädan. Dennas öfre kant, som
är förstärkt genom en gröfre infattning, har i hvardera ändan en
stropp, som i ramens fals går ut till en af gillerstickorna och håller
denna med en ögla. Grillerstickorna äro tre: två vertikala och en
horisontell. De vertikala, som stå utmed ramens vertikala
ytterkanter, äro med öfre ändan inträdda i hvar sin af de nyss nämnda
öglorna. Genom fallbrädans belastning skulle de slå ut åt sidorna,
om icke den tredje gillerstickan, som går horisontellt emellan demr
hölle deras nedre ändar fast genom hakformiga inskärningar. Det
är genom att vidröra denna horisontella sticka, som gräflingen
af-gillrar apparaten.
Fångstresultatet beror till stor del därpå, att den horisontella
gillerstickan får det rätta läget, och att öppningen innanför den
göres lagom stor. Gräflingen får nämligen endast med hufvudet
komma igenom, och afgillringen skall ske med nosen. Får han ett
ben med under fallbrädan, lär han kunna taga sig ut ur klämman»
För att dölja försåtet brukar man uppresa ormbunkar mot ramens
insida och äfven lägga sådana på marken straxt innanför densamma
med de yttre ändarne upplagda på den horisontella gillerstickan.
Detta redskap, som jag endast känner från Grenna och
Skärstads socknar, där dess användning efter allt att döma är starkt i
aftagande, kallas af befolkningen »gräflingastock». Detta namn är
ju tämligen omotiveradt för typen, sådan den numera är
konstruerad, och visar, att den uppstått som en modifiering af de äkta
fallstockarna eller möjligen flakarna, hvilka fordom tvifvelsutan varit
allmänt begagnade i trakten. Stockar för hare och skogsfågel, i
båda fallen med gillerstickor i 4-form,1 kunna ännu de äldre
fångstmännen i norra Småland påminna sig. Från dessa stockar skiljer
sig dock den nu ifrågavarande genom gillringsmekanismen, somr
såvidt jag vet, hittills varit obeskrifven. Gräflingsfällans
giller-inrättning åter är endast en variant af en för öfrigt i flera former
bekant typ.
1 Se S. Ekman. Norrlands jakt och fiske, sid. 3 och fig. 42, 49, 50. Norrländskt
handbibliotek 4, Uppsala och Stockholm 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
