Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖKNATT OCH JUL. 43
mycket som är kändt från andra håll. Författaren angifver ock
såsom sina källor Feilbergs, Tilles och Bilfingers bekanta arbeten.
Men där anträffas äfven ett och annat själfständigt uppslag, hvilka
äro väl värda att beaktas, och som, vare sig de godtagas eller icke,
synas mig kunna gifva anledning till ett för frågornas utredning
vinstgifvande meningsutbyte.
Det viktigaste af dessa förslag är otvifvelaktigt författarens
förklaring af benämningen »höknatten», isländska Jiokunött, möjligen
hoggunött, som på fornsvenska och forndanska enligt författaren torde
hetat hökunat. Denna högtid, hvilken af Snorre samställes med
midvinternatten och med det hedniska julblotet och som, enligt Thietmar,
i Danmark inföll i januari efter tiden för den kristna trettondagjul,
epifania, anser Bråte i själfva verket vara ursprungligen i viss mån
identisk med nämnda kristna fest. Han förklarar detta på följande
sätt. Redan på 200-talet hade det gotiska väldet vuxit ut så, att
det sträckte sina gränser från Östersjön till Svarta hafvet och
hotade det Östromerska riket. Särskildt hemsökte goterna med sina
fartyg kusterna och sträckte sina färder ända ned till Kreta och
Cypern. Sedan de år 269 besegrats af kejsar Klaudius, inträdde
emellertid ett fredligare förhållande, och grekisk kultur spriddes nu
bland dessa germaner. Forskningen har kommit till den åsikten,
att dessa goter ursprungligen utgått från Gottland, och Bråte
framhåller såsom i hög grad sannolikt, att svenska krigare allt fort-
o
farande kämpade i de gotiska härarna. Ät detta håll af vår
världsdel hade de svenska kulturförbindelserna varit riktade i tusentals
år förut, och åt samma håll gingo de flera århundraden senare.
Likasom runskriften, såsom B. Salin och O. v. Friesen påvisat, kommit
denna väg från grekerna, så kunde ock, menar Bråte, vid samma
tid och under samma förhållanden äfven religiösa kulturelement hafva
nått nordborna. Och dit hänför han benämningen höknatten och denna
högtids kalendariska placering. Ordet hokunött härleder han nämligen
ur det grekiska rå åyia (p&ra, de heliga ljusen, en benämning, hvilken,
erinrande om vårt Kyndelsmässa, var namnet på trettondagjul, den
tidens Kristi födelsehögtid. Nordborna skulle alltså med
bibehållande af sin hedna tro hafva från östromerska kristna lånat ett namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
