Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 SMÄRRE MEDDELANDEN.
som de, okunniga om dess betydelse, sedermera förvrängt. Detta lån
måste i så fall hafva gjorts före det gotiska rikets fall år 375, Jag
är icke kompetent att bedöma denna Brates utredning; jag måste här
helt lita på språkmannens auktoritet. Från historisk synpunkt
torefaller mig saken ingalunda omöjlig, och jag motser, helt säkert jämte
många, med spändt intresse de i Brates uppsats utlofvade
undersökningarna af åtskilliga öfverensstämmelser mellan nordisk och
antik mytologi, som författaren anser härleda sig från samma
kulturinflytande.
Då Bråte i sin här berörda uppsats sid. 636 fastställer ordet
jul såsom en ursprunglig nordisk benämning på vintersolståndet,
vågar jag emellertid - utan risk alltså att gå antydda
undersökningar i förväg - här emot honom framställa en hypotes, grundad
just på samma teori om ett tidigt östromerskt kulturinflytande,
hvarpå han stöder sin förklaring af höknatten. På Cypern, hvilken ö
bland andra orter i och vid Medelhafvet på 200-talet hemsöktes af
goterna, infördes efter år 12 f. Kr. (tiden kan ej närmare bestämmas)
en kalenderreform, som förlade Julii månads, lulos’, ingång till den
24 december enligt vanlig romersk tidräkning, och denna
månadsräkning synes hafva vunnit utbredning i landen vid östra Medelhafvet
(se Archiv fur Religionswissenschaft, b. 12, 1909, s. 335 ff.). Då lulos’
begynnelsedag så godt som sammanföll med en uppmärksammad
högtidsdag, nämligen Mitras och den segrande solens dag, vore det ganska
förklarligt, om den kommit att göra särskildt intryck på goterna och
gifvit anledning till eller kanske hellre mer eller mindre influerat på
en af deras egna högtider. Detta skulle ställa Bedas misstrodda
uppgift, att de hedniska angelsachsarne begynte sitt år med samma dag
som de kristna firade Kristi födelse, i en annan dager än hittills.
Jfåwa^namnet lulos (Julios, lulaios, lulieos) skulle ock möjligen
förklara det gotiska Jiuleis och det angelsachsiska Giuli såsom
mänads-namn. Måhända kunde äfven detta namns användning hos såväl goter
som angelsachser för två efter hvarandra följande månader hafva haft
ett visst stöd i det förhållandet att i den Cypriska kalendern Julii
månad följdes af Caesars månad, Kaisarios, likasom i den romerska
kalendern Julii månad följes af Augusti. Sannolikare beror det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
