Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖKNATT OCH JUL. 45
väl dock helt enkelt på den forngermanska tre- och
sex-skedesindel-ningen af året (jfr Tille, Yule and Christmas kap. 1). Tyvärr sakna
vi kunskap om när de gotiska juleismånaderna ursprungligen togo
sin början; på 500-talet hade de redan under inflytande af den
romerska kalendern inpassats på dennas månader, så att den förra
Jiuleis kongruent sammanföll med november. Om de angelsachsiska
Giu] i-månaderna meddelar däremot Beda i början af 700-talet, att
de »fått sitt namn af solens återvändande mot ökad dagslängd, i det
att den ena föregår, den andra följer detta», och detta
vintersolstånd förlägger han till natten 24-25 december, som han kallar
modraneht (mödrarnas natt). Kan man nu fasthålla Brates i här
ifrågavarande uppsats, så vidt jag förstått honom rätt, uttalade
åsikt, att det fornnordiska månadsnamnet Tlir är befryndadt med
stammen Jul, synes man mig hafva anledning att hålla för
sannolikt, att äfven hos nordborna, likasom hos goter och angelsachser,
en gång funnits två månader med namnet Ylir. Nu slutade den
litterärt bevarade månaden Ylir, hvilken i så fall måste hafva
varit den förra, sannolikt omkring den tid, på hvilken Luciadagen
infaller, och denna medeltida helgonmässa skulle således kunna
bevara reminiscenser af en fornnordisk juldag. Till svar på frågan,
hvarför en sådan förskjutning från tiden omkring den 24 december till
tiden omkring den 13 december kunnat äga rum, torde kunna anföras
den möjligheten, att hos nordborna det af Tacitus omtalade
germanska treskiftesåret ännu då ägt bestånd och haft sin början med
vinterns inträde vid sist nämnda tid. En bland slutsatserna af det
genomgående hypotetiska resonemang, som jag här dristat
framställa, blefve således, att jul och höknatt ursprungligen icke
sammanfallit med hvarandra, något som forskningen for öfrigt tämligen
enstämmigt börjat antaga. Beträffande sammanställandet af det Cypriska
lulos med det nordiska jul har denna likhet redan af J. Grrimm
påpekats, och Tille vågar till och med uttala, att denna likhet
»svårligen kan tillskrifvas slumpen» (Yule and Christmas s. 8), men något
försök att förklara denna likhet, har dock, så vidt jag vet, ännu
ingen gjort. Lektor Brates tolkning af höknattens betydelse
åter-väckte hos mig dessa gamla funderingar, och jag har nu till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
