Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RITUALA BRUK VID VARA HÄLSOKÄLLOR. 49
man funnit skäligt kalla Helga trefaldighets källor, vid pass
fyrahundra steg därifrån en fjärde, som till minne af Karl XII:s seger öfver
ryssarna kallades Segerkällan, och omkring fyrahundra steg från
denna en femte, »och som then ligger wid ett berg, kallad
Brudberget, så må hon behålla namnet af Brudkälla».1
Malla Montgomery-Silfverstolpe besökte Sätra år 1809. Hon
berättar i sina Memoarer:2 »Vid Sätra brunn var en plägsed,
hvartill Malla förgäfves sökte att få veta första anledningen. Hvarje
söndags kväll efter brunnsgästernas aftonmåltid funno de på gården
allmogen från nästgränsande byar samlad, åtföljd af en speleman
med nyckelharpa. Spelmannen gick förut, efter följde bondfolk,
karlar och kvinnor och hela brunnsällskapet i en slags procession
landsvägen utåt till höger. Sålunda gingo de till en liten skog en
half fjärdingsväg från brunnen, till den s. k. grötbusken, en tät
sammanväxt granbuske, som stod ensam på en liten grön plan i
skogen till vänster om landsvägen. Där dansade nu allmogen polska
kring grötbusken, och detta sades skola befordra årsväxten. Det var
gladt och lifligt, föreföll Malla idylliskt och påminte henne om en
liten operett, »Le gui de chéne», som hon fordom hittat uti Edsbergs
gamla biblioteksskåp.>,
I sammanhang härmed kan nämnas, att i mina yngre år
(1880-talet) brukade ungdomen i Leksbergs socken i Västergötland vid
midsommartid samlas till dans kring en underligt växt tall, hvilken
stod på samma grusås som kyrkan ej långt från denna; i närheten
fanns också en offerkälla.
Befintligheten af en hälsokälla vid Medevi inberättades 1678 af
riksrådet Gustaf Soop till Urban Hjärne. Källorna voro här tre,
Högbruimen, Dalbrunnen och Rödbrunnen. Högbrunnen blef af Soop
försedd med en dörr »för gemene Mannsens skul, soin begynte bruka
en hoper med Wijdskepelser och Afguderij, medh offrande, kastandes
in Kopparpenningar.»3
1 S. Skragge, En kort berättelse om the nysz upfundne hälsokällor, på skilnaden
emellan Fläckiebo och Kijla sochnar i Wesmanland. Sthlm [1701].
2 II: 168.
3 U. Hjärne, Een kort berättelse om the nys upfundne suurbrunnar wid Medewij.
Sthlm 1679.
4. -110125 Fataburen WI J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
