Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 SMÄRÄB MEDDELANDEN.
han ej orkade bota, skulle han plikta för hvar gång utan
»skons-mål» med kroppen.
I 9 punkten af samma förordning ha vi ett lagstadgande mot
den s. k. stora saboten. Där föreskrefs, att om någon smed
understode sig af vanartighet och arghet eller ock för hvarjehanda annan
orsaks skull att vräka något sådant tackjärn, som hans husbonde
eller ock hyttelaget, hvarifrån samma tackjärn försålts och hämtats,
kunde bevisa, att andra smeder kunde smida godt och ostraffligt
stångjärn utaf, så skulle en sådan smed, såsom den där ville
tillfoga sin husbonde skada, afstraffas första gången med tre gatulopp,
andra gången med fem och tredje gången med sju samt förvisas
från Bergslagen, då också hans »Mäster- eller Lärebref» borde
af-tagas honom. Icke dess mindre skulle det alltid stå husbonden
fritt, att hvar gång, som en dylik vanartig smed lagligen
öfverty-gades, strax, utan vidare afsked, afvisa och bortdrifva honom ur
tjänsten och ifrån hammaren, om han så för godt funne.
Mot »den stora saboten» finnas äfven ytterligare lagstadganden.
Så stadgades t. ex. i en kunglig förordning för boktryckerierna i
riket den 12 augusti 1752, 6 artikeln, 5 paragrafen, att nidingsverk
vid boktryckerierna, då stilar egen villigt fördärfvades, förblandades,
gjordes defektuösa eller bringades i oordning samt prässar och andra
verktyg uppsåtligen skadades, skulle bestraffas med 40 daler silfver
-mynts böter, hvarjämte skadan af den brottslige skulle ersättas.
Förmådde den skyldige ej bota, skulle han plikta med publikt
arbete. Därjämte skulle Societeten pröfva, om en sådan person
vidare skulle få arbeta vid boktryckerierna.
o
Med hvad man nu för tiden kallar Akarpslag bestod man sig
äfven förr i tiden. I ett K. M:ts Eeskript af den 3 nov. 1763 till
Kommerskollegium »angående förekommandet af åtskillige hos en
del Swenskt Coopvaerdie Sjöfolk försporde missbruk och
oordente-ligheter» förefinnas bestämmelser, som ha motsvarighet i nuvarande
lagstiftning. Reskriptet omtalar, att skeppsredare både vid sjön
och på varfven brukade kunna erhålla hjälp i arbetet af
garnisonsmanskapet eller andra arbetare emot lindrigare dagspenning än af
sjöfolket. Men härmed hade sjöfolket varit missbelåtet och tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
