Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTENA I GÖTEBORG 15 -18 JUNI 1911. 177
Med dessa anvisningar kan nu lämnas efternämnda lösning af
siffermono-grammet 15770 å kistan i Göteborgs Museum med Rosenkrantz’ och
Gylden-sterns vapen.
Jakob Rosenkrantz gifte sig 1599 med Pernille Gyldenstern, hvilkas vapen
pryda kistan. De hade en dotter Pernille Rosenkrantz, som 1032 blef gift
med riksrådet Gunde Rosenkrantz. Initialbokstäfverna till deras namn afses
med det ifrågavarande siffermonogrammet enligt lösningen: 15 - P(ernille),
17 = JK(osen), 10 = Äfranz) och 7 = G(unde), 17 = R(osen), 10 = K(ranz).
Här användes samma siffra flere gånger för utmärkande af olika bokstäfvers
ordningstal; och enligt bruket i äldre tid upptagas begynnelsebokstäfverna för
hvarje stafvelse i släktnamnet såsom initialbokstäfver.
Med denna lösning kan man spåra den väg, som den danska jungfru
Pernille Rosenkrantz’ brudkista tagit för att komma upp till Västergötland och
Anders Nilssons samlingar. Hennes man Gunde Rosenkrantz dog i
Helsingborg 1675. En deras dotter blef gift med den svenske kaptenen Johan du
Rees till Husaby i Västergötland och dog barnlös på gården Gunnarstorp icke
långt därifrån. Det låter tänka sig, att denna fru du Rees fört med sig till
sitt hem sin moders brudkista.
Som sagdt känner man ännu blott från Danmark och dess biländer
namnchiffer af detta slag, bildade af siffror. Egendomligt skulle likväl vara, om
deras användning icke förekommit äfven i Sverige, så mycket mera som dessa
sifferchiffer utan tvifvel äro närsläktade med de s. k. bomärkena, som redan
tidigt i vårt land liksom i andra länder användes i stället för namnteckningar,
insattes i sigillen och åsattes bohag och äfven boskap för att angifva
personen eller gården, till hvilka de hörde.
Af stort intresse för att erhålla material för ett vidare studium af detta
ämne vore, om man uti museer och andra samlingar i Sverige fäste
uppmärksamhet på möjligen befintliga siffermonogram af här anförda slag.
Så lämnades ordet åt hr Schnittger, sorn med hjälp af skioptikonbilder
redogjorde för de af honom utförda undersökningarna af Götalandskapens
fornborgar.
Talaren redogjorde för gräfningar, som alltsedan 1906 företagits i
Östergötland dels af docenten Oscar Almgren, dels af honom själf. Dessa
undersökningar hade omfattat tre fornborgar, nämligen »Boberget» i Konungssunds
sn på Vikbolandet, »Gullborg» i Tingstads sn, beläget midt emellan Norrköping
och Söderköping, samt en borg vid Skönberga i Skönberga sn, strax söder om
Söderköping; dessutom hade profgräfningar företagits a ett större antal borgar
i Östergötland. Af de fynd, som vid dessa gräfningar framkommit, och af
hvilka föredraganden visade skioptikonbilder, framgick det, att borgarna kunde
dateras till tiden från 300-talets slut fram till omkring 500 e. Kr.
12-110125 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
